Investmentbankerna är mest positiva om börsens utveckling medan affärsjuristerna är mest tveksamma. Till vänster Jonas Thulin på Erik Penser Bank, till höger Maja Wettergren på Cederquist. Fot: Respektive företag.
Investmentbankerna är mest positiva om börsens utveckling medan affärsjuristerna är mest tveksamma. Till vänster Jonas Thulin på Erik Penser Bank, till höger Maja Wettergren på Cederquist. Fot: Respektive företag.
Undersökning

”Sverige fortsätter bara att ramla nedåt”

Realtids undersökning i finansmarknaden visar att en stor majoritet anser att regeringens stödpaket inte fungerar. Pessimismen ökar särskilt bland investmentbankerna. 

Publicerad 2020-05-15

I samarbete med strategi- och analysföretaget Beautiful Clarity har Realtid gjort en en uppföljande undersökning på hur coronakrisen uppfattas i finansmarknaden. Den föregående undersökningen presenterades den 21 april och nu är det dags för del två. Den bygger på omkring 500 svarande och det är två veckor mellan de båda undersökningarna. Resultatet av den första undersökningen hittar du här.

Den tydligaste förändringen är att investmentbankerna är den grupp där pessimismen om regeringens stödåtgärder har ökat mest. 25 procentenheter fler jämfört med mätningen två veckor tidigare anser att regeringens krispaket inte räcker till.

– En tolkning är att ju längre tiden har gått ju mer uppfattar människor att de medel som satts in inte räcker om man ser på krisens omfång. Det är intressant att andra typer av frågor har hållit sig relativt lika mellan mätningarna. Synen på regeringens krispaket är den största förändringen, säger Theresia Eriksson, analytiker och projektkoordinator på Beautiful Clarity.

I samtliga branscher anser den stora majoriteten, 67,5 procent, att regeringens stöd inte räcker. Andelen är densamma jämfört med den förra mätningen. Investmentbanken Erik Penser Banks specialist tror att investmentbankerna har bättre insyn än många andra och därför är mest negativa.

– Jag tror att många som sitter på insidan ser hur paketen inte når fram. Insikten finns framför allt bland de som förstår hur man hanterar de olika värdepappren, de som ser problemen i företagsobligationsmarknaden och Riksbankens förmåga att hjälpa till. Då ser man att det inte finns den setup på Riksbanken som skulle behövas, säger Jonas Thulin, chef för kapitalförvaltningen på Erik Penser Bank.

Enligt honom är det just nu en skev marknad om man ser till likviditeten i marknaden i form av spread, skillnaden mellan bästa köppris och bästa säljpris.

– Storbankernas marketsavdelningar är de som tjänar bra med pengar nu. De kan dra isär spreadarna. Alla i marknaden ser hur stora de är. De som förlorar är de stackare som ska sälja, säger Jonas Thulin.

Han anser att Riksbanken borde agera för att stänga gapen. Norges Bank har exempelvis gett uppdrag till motsvarigheten till AP-fonderna att agera på marknaden, det vill säga köpa, varvid spreadarna stängs. Motsvarande sker i USA där Fed går in och köper företagsobligationer via ETF:er.

Trots att börsen är klart upp sedan botten i mars tror bara en femtedel i undersökningen att botten redan är nådd. Här är däremot investmentbankerna mer positiva än andra, 32 procent i den gruppen tror att bottennoteringen redan har inträffat. Det är en ökning med med 13,6  procentenheter jämfört med föregående mätning.

– Även om investmentbankerna blivit mer positiva tror flest även där att börsens bottennotering kommer inom de närmsta månaderna. Vi ser en viss ökning på de som tror att botten redan är nådd, men totalt sett tror de de flesta branscher att botten sker inom de närmsta månaderna, säger Theresia Eriksson på Beautiful Clarity.

Erik Penser Banks Jonas Thulin tror att skillnaderna beror på att det bara är investmentbankerna som har tillgång till tillräcklig mängd data och systemen för att se vad som verkligen händer. Eftersom det är en så komplex miljö nu blir det annars mest gissningar.

Hur kommer det sig att investmentbankerna samtidigt är mest negativa om stödpaketen och mest positiva kring börsen?
– Det låter som en paradox. Mellan raderna låter det som att paketen hjälper börsen men inte ekonomin. Spreaden mellan börs och ekonomi började redan 2008-2009 och kommer nog bara att fortsätta. Det är ett typiskt Japanscenario, säger Jonas Thulin.

Ett intressant resultat av undersökningen är att osäkerheten ökar kring börsen. 4,5 procentenheter fler är osäkra på utvecklingen nu jämfört med i föregående mätning och den största ökningen finns bland jurister och affärsjurister. Nästan hälften, 45 procent, av affärsjuristerna svarar "vet ej" om hur börsen ska utvecklas. Det innebär en ökning med 33,4 procentenheter mot föregående mätning.

– Det är nog så att det ligger i yrkesrollen. Jurister är nog mer skeptiska till sin natur. Vi väger fördelar mot nackdelar. Det är sällan något bra i vår värld att vara tvärsäkra, säger Maja Wettergren, advokat på Advokatfirman Cederquist.

Bland de som har blivit mer pessimistiska om coronans effekter ur ett samhällsperspektiv – temporär dipp, lågkonjunktur eller depression – återfinns ägarbolag, riskkapitalbolag samt juristbranschen.

Inom affärsjuridik och fondförvaltning tror över 70 procent på en lågkonjunktur i dagsläget, störst andel av samtliga branschkategorier.

Det skulle kunna vara så att investmentbankerna är mer positiva till börsen och konjunkturen eftersom det gynnar deras affär att fler vill investera. Affärsjuristerna ser istället konsekvenserna. Fler företag som går i konkurs och kommer på obestånd till exempel.

– Alla affärsjurister hanterar inte konkurser. För vår egen del ser vi en klar uppgång nu i antalet M&A-ärenden som är en viktig del i vår verksamhet. Det gör att vi är mer positiva nu än för bara två-tre veckor sedan, säger Maja Wettergren.

Jonas Thulin på Erik Penser Bank tror inte att investmentbankerna styrs av egenintressen i det här skedet.

– Alla ser just nu vad de har framför näsan, säger han.

Hur kommer det sig att affärsjuristerna är mer pessimistiska än investmentbankerna? 
– Jag har aldrig stött på affärsjurister som ledande indikatorer. Det jag misstänker att det de ser är vad som sker i verksamheterna, konkurser med mera. Affärsbankerna ser samtidigt kredit- och låneproblem, säger Jonas Thulin.

– Det stämmer säkert att det kommer att bli en djup och utdragen lågkonjunktur. Det är resultaten av den förda politiken. Andra länder lyckas bättre med sina paket och får inte en lågkonjuntur. Man talar om olika bosktäver men måste nog använda ett helt alfabet för att jämföra olika länder. Kina ser ut att få ett snyggt V. Sverige fortsätter bara att ramla nedåt. Svenska bolag med verksamhet i USA kan fortsätta att gå fantastiskt bra medan det kan vara kört för de som har stor verksamhet i Europa utsatta för konkurrens från Kina.

Toppchefer på bolag med fler än 200 anställda

Bland de svarande i undersökningen – som genomfördes via Realtids sajt under perioden den 27 april till den 4 maj – är störst andel verksamma inom fastighetsbranschen, kommersiell bank och juridik. Andra branschkategorier inkluderar ägarbolag, riskkapitalbolag, fintech, IT, fondförvaltning och investmentbank. De flesta svarande innehar höga positioner inom sitt bolag som vd, ägare, styrelseledamot, högre tjänsteman och andra former av chefspositioner.

De svarande jobbar på bolag med varierande storlekar, från soloföretag till stora företag med över 1 000 anställda. Störst andel, cirka 30 procent, arbetar på bolag med fler än 200 anställda.

Den tredje enkätomgången kommer ut på Realtids sajt om 1-2 veckor. 

Platsannonser