Omikron håller just nu på att lamslå Sveriges skolor vilket allvarligt påverkar även resten av samhället. En bov i dramat är karantänsreglerna, och igår kom därför nya regler: Tiden för att stanna hemma när någon i hushållet är sjuk ändras från sju till fem dagar.

– Just nu upplever företagen stora problem med karantänsreglerna för icke-smittade och det hade varit svårt att se att man skulle kunna fortsätta med det tidigare systemet. En omfattande frånvaro kan i sig skapa stora problem för samhällsviktiga funktioner, säger Jonas Frycklund till Realtid.

Han är tillförordnad chefekonom på Svenskt Näringsliv, efter att Bettina Kashefi i höstas lämnade posten för att bli kanslichef för Leif Östlings ”Kommissionen för skattenytta”.

Jonas Frycklund konstaterar att omikron medför ett snabbare tidsförlopp under pandemin, vilket gör att synen på åtgärder också behöver kunna uppdateras snabbare. Däremot tror han inte att ekonomin kommer att påverkas i alltför hög utsträckning.

– Förhoppningsvis blir de ekonomiska följderna av nuvarande smittovåg begränsade i Sverige. Ett riskmoment är utvecklingen i Kina, om man där tvingas till omfattande nedstängningar så får det följdverkningar för oss, säger han.

Ett sätt att minska pandemins påverkan vore, enligt Jonas Frycklund, att minska antalet svenska regioner från dagens 21 regioner till mellan fyra och sju – något som han nyligen även skrev om på SvD Debatt.

– En av de viktigaste erfarenheterna av pandemin är att nuvarande struktur på den offentliga sektorn inte har hängt med i tiden. Färre och större regioner skulle öka effektiviteten och höja kvaliteten på vården. Det är orimligt med så många helt skilda lösningar i olika delar av landet, säger han.

Nuvarande upplägg av offentlig upphandling är en del av problemet – något som Jonas Frycklund håller med öppenhetsvurmaren och upphandlingsentreprenören Christian Landgren om.

– Ska vi ta tillvara digitaliseringens möjligheter krävs kompentens hos de som upphandlar inom regionerna och det går inte med nuvarande uppsplittring. Om vi inte tar tag i regionstrukturen blir resultatet dyrare och sämre vård samt högre skatter, säger Jonas Frycklund.

Förutom coronapandemin passar Realtid på att be om Jonas Frycklunds syn på inflationen och eurosamarbetet. När det gäller inflationen säger han bland annat att det inte automatiskt finns någon koppling mellan inflation och löneökningar.

– Vår bild är att inflationen i Sverige tillfälligt har drivits upp av höga energipriser och det kommer att ske en normalisering under året. Det är alltså en stor skillnad jämfört med vad som händer i USA. På arbetsmarknaden råder fredsplikt och löneförhandlingarna kommer först 2023. Vad som händer då kommer att avgöras av produktivitetsutvecklingen och hur vi står oss i den internationella konkurrensen, säger han.

Vad säger du om eurosamarbetet – varför borde Sverige gå med?
– Jag har föreslagit att vi åtminstone ska börja diskutera frågan som Sverige har blundat för under lång tid. Jag inser att det inte är gjort i en kappvändning och Svenskt Näringsliv har inga planer på någon kampanj om euron. Men man kan konstatera att ekonomiskt har vi inte vunnit något speciellt på att stå utanför och vår ekonomi är nu tillräckligt stark för att klara av ett inträde. Det främsta argumentet är politiskt. Innan brexit låg 28 procent av EU:s ekonomi utanför euron. Nu har den andelen krympt till endast 15 procent. Det gör det svårare för oss att hävda oss när viktiga frågor ska avgöras i framtiden, säger Jonas Frycklund.