– Om lågräntemiljön fortsätter kommer det att bli tufft för bankerna. Deras affärsmodeller är inte byggda för detta. Ny teknologi, som ändras snabbt, innebär nya hot och konkurrens mot många av affärsområdena, säger Guy de Blonay och tillägger:

– Om vi tar Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, tror jag därför att om de fortsätter kämpa med konkurrensen måste de gå samman. Fyra banker kommer bli två inom, säg, de kommande tre åren.

I Europa och Sverige behöver bankernas kostnadsbaser slås samman, enligt Guy de Blonay. Aktieägarna kommer vid någon tidpunkt att bli otåliga och vilja se resultat. Då behövs synergier tas fram genom sammanslagningar som slår ihop kostnadsbaser för att bättre konkurrera med utmanare och disruptiva innovatörer. 

– Om man inte kan göra det inom de kommande tre åren, skulle jag förvänta mig som en säkerhetsventil att de går samman, säger Guy de Blonay. 

– När jag var i Sverige senast för två år sedan tänkte jag att det här kommer att hända inom fem år. Sedan aktualiserades dessutom frågan om penningtvätt. Jag tänker att det är mer tryck än någonsin tidigare för kostnadsbaser att slås ihop. 

Vid det tillfället för två år sedan träffade de Blonay bland annat bolåneutmanarna Enkla och Stabelo, då han såg potentiell marginalminskning för storbankerna och nya konkurrenter som ökar transparensen utan att ha gamla IT-system. Kostnadsbasen för de största bankerna i Norden anser han är alltför stor. För ett par år sedan bedömde han också att det skulle bli svårt för bankerna att nå sina vinstprognoser mot bakgrund av marginalminskning på grund av nya konkurrenter.

Utmanarna inom bolån gynnas också av lågräntemiljön, vilken gör att de får längre tid på sig att bli lönsamma jämfört med om de själva ha högre finansieringskostnad, enligt de Blonay. 

Vilka av de största nordiska bankerna tycker du ser mest attraktiva ut från ditt investerarperspektiv?
– De svenska bankerna och Danske Bank ser intressanta ut från ett värderingsperspektiv. DNB tycks ha klarat sig från grannländernas misstag (relaterat till penningtvätt), säger han.

DNB gynnas av en relativt stark norsk ekonomi, med högre räntor, enligt Guy de Blonay. Även om DNB-aktien har en dyrare värdering än övriga nordiska storbanker, anser han att direktavkastningen ser mer lockande ut. 

Han äger inga svenska eller nordiska bankaktier. 

Jupiter Kapitalförvaltning hade per sista juni ett förvaltat kapital på motsvarande cirka 550 miljarder kronor. Guy de Blonays tre fonder inom finanssektorn som han förvaltar hade totalt förvaltat kapital per sista juli på motsvarande cirka 9 miljarder kronor.