Oliver Riedl var ute med sin metalldetektor på en åker utanför Wesseling när han fick syn på en mörk fläck i den nyplöjda jorden. Han gick fram för att undersöka platsen med detektorn – och fick utslag. Det visade sig att han hittat en riktig skatt.
Metalldetektorn gav utslag på åkern – fyndet hade legat gömt i nästan 2 000 år
Oliver Riedl, som har ägnat sig åt metalldetektering som hobby i omkring fem år, hade tillstånd att söka på åkern. När han såg spåret efter traktorns plog började han gå längs det med detektorn.
Den första signalen han fick ledde fram till ett romerskt silvermynt. Sedan kom fler. När Riedl hade hittat 15 mynt fortsatte detektorn att ge utslag. Då insåg han att det måste finnas något större under marken.
Riedl bestämde sig för att kontakta LVR arkeologiska myndighet som skickade ett utgrävningsteam till platsen.
Resultatet blev, enligt AP, 934 romerska denarer i silver, med en sammanlagd vikt på 3,1 kilo. Det är den största myntskatten från kejsar Hadrians tid som har hittats i Tyskland.
Internationellt är det den femte största kända skatten från perioden.
Läs också: Grannlandets guldfynd ”representerar branschens topp”. Realtid
Ett stort sparande
Mynten tros ha grävts ned under Hadrians regeringstid, någon gång efter år 124 eller 125. Det äldsta myntet är betydligt äldre. Det präglades redan 148 före Kristus och var alltså redan mer än 270 år gammalt när skatten hamnade i marken.
Enligt arkeologerna samlades förmögenheten sannolikt ihop under omkring år 100, innan den grävdes ned. Den dåvarande ägaren kan ha velat skydda sina pengar. Moderna banker fanns inte, vilket gjorde det vanligt att förvara större förmögenheter på andra sätt, bland annat genom att gömma dem i marken.
En vanlig romersk legionär tjänade omkring 300 denarer om året. Ungefär hälften gick till mat och utrustning, vilket innebär att en soldat hade behövt spara hela sin disponibla inkomst i omkring sex år för att komma upp i samma summa som den som låg nedgrävd i Wesseling.
Ett mysterium i jorden
Varför ägaren aldrig hämtade sina pengar igen är fortfarande okänt. En möjlig förklaring är att personen dog utan att berätta för någon var förmögenheten fanns.
Arkeologerna har hittat ledtrådar till hur skatten gömdes. Den låg i ett keramikkärl som hade fodrats med halm. Själva kärlet har nästan helt försvunnit, sannolikt på grund av jordbruket.
Fyndplatsen ligger dessutom bara omkring 250–300 meter från en romersk villa rustica (ett romerskt lantgods). Arkeologerna har dock inte kunnat slå fast att myntskatten tillhörde någon som bodde där.
Nästan 1 900 år efter att pengarna grävdes ned hittades de av Riedl. Fyndet är nu statlig egendom enligt Nordrhein-Westfalens lagstiftning. Eftersom Riedl hade tillstånd att söka med sin metalldetektor och valde att rapportera fyndet kommer han att få en belöning från delstaten.
Missa inte: Tur på turen – hittade guldklimp på 4 kilo. Realtid
