Danmarks lagstadgade pensionsjätte ATP ska anpassa sin investeringsstrategi efter en extern utvärdering.
Danska pensionsjätten tar för lite risk – Svenska för mycket
Styrelsen för ATP har tagit emot en fullständiga bakgrundsrapporten. Tillsammans med den dagliga ledningen ska den ”bearbeta och diskutera rekommendationerna” och utifrån det göra justeringar, skriver Berlingske.
Styrelseordföranden Torben M. Andersen fäster sig vid att utvärderingsgruppen slår fast att ATP i grunden levererar en billig och bra produkt.
Missa inte: Pensionsmiljarderna blöder: 19,5 miljarder i skulder. Realtid
Med hela rapporten i handen kan bolaget nu gå ner i substansen och använda den för att säkra danskarna bästa möjliga ATP-pensioner, säger han.
Åtta rekommendationer efter miljardtappet
ATP inledde själv den oberoende utvärderingen i början av 2025, efter kritik mot investeringsmodellen. Utlösande var det extraordinärt stora negativa resultatet 2022 på minus 64,5 miljarder danska kronor.
Gruppen presenterade åtta rekommendationer i juni.
Läs även: Svenska pensionsfonder investerar i grymma djurfabriker. Dagens PS
En av dem är att ATP generellt bör överväga den risk bolaget tar i sin investeringsportfölj. En annan är att bolaget ser över mängden illikvida investeringar. Ordföranden Jesper Berg, tidigare chef för danska Finanstilsynet, har framhållit att ATP bör återbesöka risknivån.
I gruppen satt också Andrew Ang och Magnus Dahlquist, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Svensk granskning efter Northvolt
Sverige har gjort en liknande utvärderinge, men med en annan slutsats.
Efter diskussionerna kring Northvolts konkurs beslutade regeringen om en extern granskning av Första–Fjärde AP-fondernas investeringar i illikvida tillgångar.
Missa inte: AP-fondernas gröna miljardsmäll – nu blöder ännu ett bolag pengar. Realtid
Den var inriktad på organisation, kompetens och investeringsformer, och i mars 2026 kom slutrapporten.
Utvärderaren Mats Langensjö från konsultbolaget Arkwright slog då fast att AP-fonderna i hast bildat ett riskkapitalbolag utan anställda, med en styrelse bestående av tjänstemän från fonderna själva, för att kunna investera 5,8 miljarder kronor i batteribolaget.
Bolaget hade varken den organisation som krävdes, någon kapitalram eller en riktig investeringsplan.
AP-fonderna har själva försvarat beslutet.
”Investering innebär alltid risk – och jag måste våga ta risk”, sa Andra AP-fondens vd Eva Halvarsson vid utfrågningen i riksdagens finansutskott, enligt Svenska Dagbladet.
Omvänd diagnos i Stockholm
Där ATP uppmanas att fundera över hur stor illikvidandelen bör vara är det svenska problemet snarast det motsatta.
Arkwright noterar begränsade nettoinvesteringar i illikvida tillgångar i AP1–AP4, trots möjligheten att allokera upp till 40 procent. Andelen ökade med bara tre procentenheter mellan 2018 och 2025.
Redan tidigare har konsultbolaget pekat på att illikvida tillgångar utgör drygt 25 procent av fondmedlen, medan bara omkring tio procent av personalen bedöms arbeta med dem.
Lagen kan ändras
Frågan är ännu inte avgjord. Regeringskansliet arbetar nu vidare internt med bestämmelserna i AP-fondslagen och analyserar behovet av fler åtgärder kring formerna för investeringar i illikvida tillgångar. Det framgår av regeringens besked i slutet av maj.
Samtidigt konstaterade regeringen att buffertfonderna sammantaget infriat förväntningarna, med ett resultat på 122 miljarder kronor efter kostnader för 2025. Det motsvarar 6,2 procents avkastning.
