Räntan är tillbaka på normala nivåer. Ändå vill hushållen inte konsumera, börsen vacklar – och tillväxten bromsar in. Vad säger det om svensk ekonomi 2025?
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Räntan är tillbaka på normala nivåer. Ändå vill hushållen inte konsumera, börsen vacklar – och tillväxten bromsar in. Vad säger det om svensk ekonomi 2025?
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Sveriges ekonomiska paradox fördjupas. Det år som skulle markera vändpunkten för svensk tillväxt – 2025 – ser istället ut att bli ytterligare ett år av svag utveckling.
Detta enligt Konjunkturinstitutets senaste rapport, som visar att tillväxten blir lägre än 2024 trots att räntorna fallit till nivåer som Riksbanken betraktar som normala.
Missa inte: Palmes arv urvattnat – nu krävs nystart för Almedalen. Realtid TV
”Då är frågan hur låg ränta behöver för att fungera som land. Hur lånesjuka har vi blivit?” undrar Dagens PS redaktionschef Edvard Lundkvist i senaste Börsbarometern.
Frågan träffar en känslig punkt i svensk ekonomisk politik.
Under mer än ett decennium har låga räntor varit det främsta verktyget för att stimulera ekonomin.
Men när styrräntan nu sjunkit till två procent – en nivå som historiskt räknats som normal – verkar effekten utebli.
På 20 år har den allmänna pensionens andel av slutlönen minskat till under 50 procent i snitt.
Paradoxen blir än mer påtaglig när man betraktar hushållens sparande.
”Folk lägger pengar på hög och man hamstrar inför framtiden”, konstaterar Lundkvist.
Läs även: Tillväxten lämnar väst – och den kommer inte tillbaka. Dagens PS
Återhållsamheten kvarstår trots att de flesta ekonomer förväntat sig att lägre räntor skulle sätta fart på både konsumtion och bostadsmarknad.
”Jag tror att det är räntan, eller rädslan för att inflationen kommer tillbaka som gör att man inte vågar satsa – samt den totala osäkerheten i hela världen som gör att man fortfarande håller så hårt i plånboken”, resonerar Dagens PS börsreporter David Ingnäs.
Kontrasten till Sveriges grannländer är påfallande. Där har konsumtionen återhämtat sig betydligt snabbare när räntorna sjunkit.
”Varför är svenskarna så oroliga och återhållsamma?” frågar sig Lundkvist.
Tullarna märks av – men främst genom den psykologiska aspekten.
En möjlig förklaring är Sveriges särskilda känslighet för omvärldshändelser.
När geopolitiska spänningar tilltar tenderar internationella investerare att fly från svenska tillgångar till säkra hamnar som dollar och guld.
Det skapar en nedåtgående spiral där osäkerhet föder mer osäkerhet.
Sveriges ekonomi har historiskt varit särskilt känslig för global turbulens – ett mönster som håller i sig.
När konflikten blossat upp mellan Iran och Israel drabbas svenska marknaden oproportionerligt hårt.
Missa inte: Tullen om föremålen som väller in: ”Väldigt farliga direkt”. News55
”Vi har också sett att Sverige har gått tillbaka lite i gamla hjulspår där marknaden dissar Sverige extra hårt när det stökar i omvärlden. Investerare rör sig tillbaka till dollarn och guld och andra investeringar medan svenska börsen mattas av, kronan tappar intresse och riskaptiten går ner”, säger Lundkvist.
Detta skapar en ond cirkel. Omvärldsoron gör svenska konsumenter ännu mer försiktiga, vilket förstärker den ekonomiska nedgången och bekräftar investerarnas farhågor om svensk ekonomi.
Totalt sett minskar antalet konkurser i landet med 2 procent i maj – utom här.
Den kommande rapportperioden kan ge viktiga ledtrådar om hur företagen påverkas av det låga konsumentförtroendet.
”Kanske kan vi då äntligen få lite mer fokus på hur bolagen på börsen faktiskt presterar och inte prata lika mycket makro”, säger Ingnäs.
”Framför allt orderingångarna kommer det bli väldigt spännande att titta på för industrin”, tillägger Lundkvist.
Mer från Realtid TV:
Almedalen året runt? Det är hans vision. Realtid TV
Världsunika lyxyachten återvänder till Sverige – efter 100 år. Realtid TV
Ny fond ska hitta börsens dolda stjärnor. Realtid TV
ANNONS
Den senaste tidens rapportperiod för det första kvartalet visar på ett tydligt mönster på aktiemarknaden. Enligt det norska analyshuset Pareto Securities krävs det en stark makrotrend i botten för att en aktie ska utvecklas väl i dagens ekonomiska klimat. David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS, intervjuas i studion och delar med sig av insikter från …
Investmentbolaget Kinnevik står inför en fundamental kursändring. Genom rekryteringen av Helena Saxon som ny verkställande direktör signalerar bolaget en tydlig brytning med de senaste årens investeringsfilosofi. Det menar Dagens PS ekonomijournalist David Ingnäs i en studiointervju. Helena Saxon, som under cirka tio år fram till för två år sedan axlade rollen som finanschef på Investor, …
Fotbollen är mer än bara en sport; den har vuxit till att bli en av de absolut största kulturella företeelserna och sociala gemenskaperna i det moderna samhället. Den fungerar som en samlande kraft där människor möts, oavsett bakgrund eller intressegivna förutsättningar. Det ger en möjlighet till ett socialt sammanhang även i miljöer där sport normalt …
Den hajpade batteritillverkaren Northvolts dramatiska resa beskrivs nu som den mest spektakulära kollapsen i svensk industrihistoria. Från att ha varit den utpekade frälsningen för den gröna omställningen i hela Europa, landade projektet i miljardförluster och kaos. Den granskande journalisten och författaren Gunnar Lindstedt, som nyligen släppt en bok om händelserna, karaktäriserar händelseförloppet som ett drama …
Sträcker du dig instinktivt efter mobiltelefonen när du ser något anmärkningsvärt? Då är du inte ensam. Men det kan faktiskt vara ett problem, menar Stefan Engeseth. Allt fler djurparker, safariparker och naturreservat skärper reglerna för mobilanvändning. Det har nämligen kommit en växande trend där besökare tar allt större risker för att få den perfekta bilden …