Den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden ökade med 139 miljarder kronor sedan maj till 8 637 miljarder kronor i slutet av juni, enligt ny statistik från SCB. Ökningen beror främst på att skulden i utländsk valuta, framförallt i euro och dollar, har ökat under månaden, skriver SCB. 

Icke-säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut stod för den största ökningen av värdepappersskulden i juni, med en ökning om totalt 87 miljarder kronor. Säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut minskade däremot skulden med 19 miljarder kronor. Icke-finansiella företag och staten, genom Riksgäldskontoret, ökade också sin skuld under månaden, med 33 respektive 23 miljarder kronor.

Under juni ökade värdepappersskulden för såväl penningsmarknadsinstrument som obligationer, med 28 respektive 111 miljarder kronor. Den totala räntebärande värdepappersskulden bestod i slutet av juni till 80 procent av obligationer och 20 procent av penningsmarknadsinstrument. Årsförändringen för den totala värdepappersskulden var 7,7 procent. Detta är en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med maj.

Icke-säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut representerar det största förfallovärdet inom sex månader, 983 miljarder. Totalt förfaller värdepapper till ett värde av 2 150 miljarder kronor inom sex månader.

Utestående belopp, miljarder kronor, juni 2021. Källa: SCB