– Får vi rätt i vår prognos får vi en tillbakagång i svensk ekonomi med ett trots omständigheterna, relativt litet fall i BNP och måttlig uppgång i arbetslösheten. Med en större ränteuppgång än vad som nu ligger i korten eller vid förnyad och förstärkt oro på de globala finansiella marknaderna kan vi få en betydligt mer negativ utveckling för svensk del, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Riksbanken höjde på onsdagen som väntat styrräntan med 0,5 procentenheter och väntas höja den med ytterligare 0,25 procentenheter i juni bedömt utifrån en förväntad fortsatt höjning även av ECB och Riksbankens nyvunna fokus på att kronkursen inte bör försvagas ytterligare till följd av ökad negativ räntedifferens gentemot ECB:s styrränta. Med anledning av att månadsinflationen bedöms falla kraftigt mot slutet av året och sedan falla ytterligare ner mot målet under inledningen av 2024, bör Riksbanken dock sänka styrräntan med 0,25 procentenheter i februari nästa år, enligt SBAB.

–Jag är rädd för att Riksbanken just nu tittar för mycket på inflationen de senaste tolv månaderna och kronkursen, och för lite på ekonomiska fundamentala faktorer som att den underliggande inflationen ser ut att ha toppat för flera månader sedan, och dessutom bedöms falla brant under andra halvåret i år. Dessutom har vi fått måttliga löneökningar i de nya löneavtalen, vilket minskat risken för stigande inflation via lönekompensation. Riksbanken bör sänka styrräntan senast i februari nästa år, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Den rörliga bolåneräntan väntas, enligt SBAB, toppa på strax över 5 procent i slutet av innevarande år för att då ligga över samtliga bundna räntor. Den väntas därefter sjunka i samband med att Riksbanken sänker styrräntan med 0,25 procentenheter i februari nästa år.

– Sett utifrån bolånetagarnas perspektiv väntar ett fortsatt tufft 2023.Trots stor osäkerhet talar mycket ändå för att räntetoppen stannar kring 5-procentsstrecket och att räntorna sedan sjunker tillbaka stegvis för att ligga runt knappa 4 procent mot slutet av 2024, säger Robert Boije.

SBAB:s olika indikatorer visar på ett fortsatt mycket kallt läge för bostäder på andrahandsmarknaden och en historiskt låg omsättning. Efter prisuppgången på bostäder i inledningen av året väntas priserna falla tillbaka igen framöver till följd av den strama penningpolitiken. Under 2024 väntas bostadspriserna öka måttligt igen för att sedan öka betydligt mer 2025 efter att bolåneräntorna bedöms ha fallit tillbaka märkbart.

– Vi ligger kvar på vår tidigare bedömning om ett prisfall på bostäder på runt 20 procent från toppen förra våren till botten som väntas nås under de kommande månaderna. 2024 väntas bli ett halvljummet år för bostadspriserna medan en högre temperatur väntas för 2025 när räntorna fallit tillbaka, säger Robert Boije.