Svensk BNP faller med 1 procent i år. Störst bidrag till BNP-fallet kommer från näringslivets investeringar där en stor del utgörs av fallande bostadsinvesteringar. Även hushållens konsumtion bidrar till fallet. Sverige bedöms få en betydligt sämre ekonomisk utveckling i år jämfört med euroländerna. Mer räntekänsliga hushåll och fallande bostadsinvesteringar är två viktiga anledningar till detta, skriver SBAB.

Den försämrade realekonomiska utvecklingen och ökande arbetslösheten bidrar till att pressa inflationen neråt, vid sidan av nedgången i det globala prisläget. Mätt utifrån månadsförändringen väntas inflationen ligga nära Riksbankens mål mot slutet av året.

–Det är förstås en svår balansgång i ett, initialt, fortsatt högt inflationsläge, men mycket talar för att Riksbanken ändå kommer att behöva vikta upp den allt sämre realekonomiska utvecklingen och den ökande arbetslösheten i Sverige och lägga mindre vikt vid vad ECB beslutar inför kommande räntebeslut, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB i en skriftlig kommentar.

– I samband med Riksbankens räntebeslut i förra veckan spelade nya riksbankschefen Erik Thedéen ner betydelsen av Riksbankens prognos för styrräntan med hänvisning till att den ändå är så osäker. Det var i mina ögon förvånande. Alla prognoser är osäkra, men styrräntebanan är ett viktigt verktyg för att försöka påverka hushållens förväntningar. Att bedöma hur olika aktörer ser på ränteutvecklingen i förhållande till Riksbanken ger viktig information. Till exempel ser vi nu att hushållens förväntningar på den rörliga bolåneräntan ligger högre än vad Riksbankens prognos för styrräntan ger vid handen, säger Robert Boije.

Fallande BNP, ökande arbetslöshet och att inflationen väntas ligga nära Riksbankens mål mot slutet av året betyder att Riksbanken bör sänka styrräntan igen mot slutet av detta år.

–Medan Riksbanken spår att styrräntan – efter att ha höjts ytterligare en gång under våren – ligger still under de kommande tre åren, bedömer vi att Riksbanken behöver sänka styrräntan redan mot slutet av detta år. Fallande BNP, ökande arbetslöshet och att månadsinflationen väntas ligga nära målet i slutet av året bör tala för det. Dessutom tar det tid för redan gjorda räntehöjningar att få full effekt, säger Robert Boije.

Det senaste årets stora prisuppgångar på framför allt drivmedel och material har tillsammans med den snabba uppgången i ränteläget och fallande bostadspriser bidragit till en kraftig minskning i efterfrågan på nya bostäder. Läget är extra tufft på villasidan. SBAB:s prognos är att antalet påbörjade bostäder faller till 35 000 i år att jämföra med 68 000 toppåret 2021.

– Det är en dramatisk nedgång vi nu ser i bostadsbyggandet på kort tid och särskilt på villasidan där det är i det närmaste stendött. Man får gå tillbaka till 2013 för att hitta en lägre byggtakt. Med den byggtakt vi nu ser framför oss bedömer vi att bostadsbristen inte kommer att kunna byggas bort inom överskådlig framtid, säger Robert Boije.

SBAB:s nya indikator ”Bomarknadstempen”  som utifrån sex olika indikatorer sammanfattar hur lätt det är att sälja bostäder på andrahandsmarknaden, visar att läget var iskallt under januari. Till skillnad från villor kan dock en liten förbättring skönjas för lägenheter den senaste tiden.

Med hänsyn tagen till prognosen över hushållens inkomster och bolåneräntorna ligger prognosen om ett boprisfall från toppen till botten på strax över 20 procent fast sedan föregående prognos. En större ränteuppgång och/eller uppgång i arbetslösheten än vad som nu ligger i korten kan leda till ett större prisfall än så, skriver SBAB.