Som ett led i att säkerställa att instituten har tillräckliga medel för att finansiera krishanteringen ställer Riksgälden krav på att instituten ska ha en viss mängd kapital och skulder som kan användas för att täcka förluster samt skrivas ned för att återställa kapitalet i en kris. Därför fattar Riksgälden årliga beslut om minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL).

Riksgälden publicerar kvartalsvis en uppföljning av hur instituten lever upp till dessa krav. Rapporten  redovisar uppfyllnaden per utgången av det första kvartalet 2020. Rapporten visar att samtliga systemviktiga institut levde upp till kraven. Det framgår av ett pressmeddelande.

Rapporten visar också att samtliga institut hade tillräcklig mängd skulder för att uppfylla den skuldandelsprincip som Riksgälden tillämpar.

Enligt principen om efterställdhet ska dessa skulder från och med den 1 januari 2024 bestå av en särskild fordringsklass, så kallade efterställda skulder. Den 7 april kommunicerade Riksgälden att slutdatum för uppfyllnad av efterställdhetsprincipen har senarelagts från den 1 januari 2022 till den 1 januari 2024 för att underlätta för bankerna att stötta kreditförsörjningen i ekonomin till följd av coronapandemin. Rapporten visar att de systemviktiga instituten per den 31 mars 2020 hade emitterat efterställda skulder till ett värde om cirka 63 miljarder svenska kronor, vilket motsvarade cirka 20,6 procent av det totala emissionsbehovet.

Skarmavbild_2020-05-29_kl._11.56.19.png