"Sky Net är ett politiskt verktyg som används av polisen för att tysta kritiker utanför Kinas gränser"

Det gigantiska projektet ”Belt & Road Initiative” är ett kinesiskt infrastrukturprojekt och ett ekonomiskt utvecklingsprojekt.

Nu ser det ut som att bedömare som varnat för att projektet även är politiskt, får rätt.

Infrastrukturprojektet Belt & Road ska nämligen kombineras med ett annat projekt – Sky Net.

I Terminator-filmerna är Skynet ett fiktivt datornätverk med artificiell intelligens som blir självmedvetet och försöker utplåna människorna i en kärnvapenattack – Domedagen.

I verkligenheten är Sky Net en operation som innebär att kinesiska staten återför ”rymlingar” och tillgångar som flytt, respektive förts ut, illegalt.

Kina föredrar att återföra rymlingar genom att länder lämnar ut dessa individer. Men enligt aktivistorganisationen Safeguard Defenders rapport, som släpptes i veckan, sker de flesta ”återföringarna” genom att personen i fråga kidnappas.

Enligt officiella uppgifter återfördes 10 105 personer – inklusive utländska medborgare – till Kina från över 120 länder under perioden 2014 och februari 2022. Formella utlämningsärenden stod för bara 1 procent.

Och tanken är nu att Kinas omfattande infrastrukturinvesteringar ska underlätta Sky Net-operationerna.

Det förklarade Zhao Leji – chef för Central Commission for Discipline Inspection, CCDI – under den årliga folkkongressen.  

– Under sitt tal konstaterade Zhao Leji, i praktiken chef för Sky Net, att ”Belt & Road” skapar en hävstångseffekt och att Sky Net och infrastrukturinvesteringarna på något sätt ska integreras. Vad det i praktiken innebär vet vi inte. Men det uppreser ett skrämmande frågetecken, säger Peter Dahlin, en av grundarna till Safeguard Defenders.

– Visst, det finns kriminella bland dessa ”rymlingar”, men många är det inte. Och Sky Net är ett politiskt verktyg som används av polisen för att tysta kritiker utanför Kinas gränser.

Kinas ambitioner att skruva upp tempot för projekt som Sky Net, massfängslanden, tortyr och förföljelse av muslimska etniska minoriteter i nordvästra Kina, regimens försök att tysta alla oppositionella och oron för en militär ”lösning” på Taiwanfrågan – den politiska risken i Kina ser bara ut att öka.

Parallellt har effekterna av beroendet av handeln med Ryssland blivit skrämmande uppenbara. Europa får 40 procent av sin naturgas från Ryssland och anser sig därför tvingat att fortsätta ”finansiera Putins krig” i Ukraina med mångmiljardbelopp. Och företag som drar sig ur Ryssland med anledning av invasionen, riskerar att få sina tillgångar konfiskerade.

Att stora globala företag börjar fundera över exponeringen mot andra ”problematiska” regimer är inte konstigt. Och frågan är hur de ska hantera Kina?

– Som människorättsaktivist kan jag förstås tycka att man inte ska investera i Kina. Men om man ska förhålla sig till en krass verklighet så kan man titta på hur Australien – som blivit utsatt för bestraffningar av Kina – gör. Australien jobbar aktivt med sina företag och säger – gör affärer i Kina, men gör dig inte beroende av den kinesiska marknaden, säger Peter Dahlin.

Enligt Dahlin arbetar Kina aktivt med att göra länder ekonomiskt beroende – vilket regimen sedan inte drar sig för att utnyttja.

– De låter en industrisektor i varje land få en ganska stor marknad i Kina. Sedan kan de använda sig av den sektorn – det beroendet – för att påverka landet politiskt. I Australien är det kolindustrin, i Tyskland är det bilindustrin, i Frankrike är det Airbus.

Och Sverige?
– Sverige är inte så viktigt för Kina och vi har ingen sådan sektor.

Det har diskuterats huruvida Sverige är Kinas försökskanin. Den svenska förläggaren Gui Minhai kidnappades av kinesiska myndigheter under en resa i Thailand. Den kinesiska ambassadören i Stockholm har gått till hårda angrepp mot medier och politiker som uppmärksammat hans fall. Den svenska journalisten Jojje Olsson har hotats och H&M-butiker i Kina har bojkottats.

Även Peter Dahlin har utsatts – hårt. Den 3 januari 2016 greps han av de kinesiska myndigheterna. Tre veckor senare tvingades han läsa upp en förskriven ursäkt till det kinesiska folket framför en tv-kamera.

– Det blev som en teater där alla spelade roller. I inslaget på tv syns journalisten inte ens i rutan. Vi spelade in sju, åtta frågor. Gjorde några omtagningar. Sitt rakare sa de. Tala långsammare här. Ändra på det här, berättade han senare i en intervju med DN.

”Och jag tror att Kina har gjort H&M väldigt medvetna om den risken.”

Det spekuleras i att Kina ser hur långt de kan gå gentemot Sverige innan de stöter på patrull, som ett test?
–Om man jämför hur Kina betett sig mot andra länder så tycker jag Sverige klarat sig ganska lindrigt undan. Och när det gäller H&M specifikt så testar man en teknik som går ut på att blockera ett företag för att se vad konsekvenserna blir. Kommer Sverige dra Kina inför Världshandelsorganisationen eller inte? Och det har Sverige förstås inte gjort – jag gissar att man är rädd att det skulle påverka andra affärsintressen negativt.

H&M är inte särskilt beroende av den kinesiska försäljningen. Ändå gör bolaget en rätt så neslig reträtt efter att i praktiken ha ifrågasatt behandlingen av uigurer i nordvästra Kina. Varför?
– Kina blockerar försäljningen som är ganska liten. Det kan bolaget leva med. Men om man skulle blockera H&M:s produktionskedja i Kina – som man gjort med litauiska företag – skulle det vara en helt annan sak. Vad händer om fabriker inte får leverera produkter till H&M? Det skulle vara mycket värre för bolaget. Och jag tror att Kina har gjort H&M väldigt medvetna om den risken.

Det verkar inte gå att sätta sig upp emot Kina?
– Man kan ta Google som exempel. Google höll i Kina fast vid principen ”don’t be evil” och vidtog mått och steg som man visste skulle innebär att bolaget blev utkastat ur landet. Och Google har väl klarat sig ganska bra kan man säga, säger Peter Dahlin och fortsätter:

– Vi ska inte glömma att de flesta stora företag i Sverige inte har någon direkt exponering mot Kina – för att den kinesiska marknaden inte är öppen. Den är bara öppen för vissa industrisektorer. Företag kan bara agera inom vissa områden, och då inom ganska snäva ramar. Vi är faktiskt mer beroende av Polen som exportmarknad, än av Kina.

Varför är då den svenska regeringen så försiktig gentemot Kina?
– Den svenska regeringen är försiktig generellt. Det är en kultur vi har. Jag tror inte det handlar om Kina specifikt. Men jag tror också att det finns en idé om att svenska företag är så ekonomiskt beroende av Kina. Svenska politiker borde titta på statistiken när det gäller export tillika investeringar.

Det har skrivits en hel del om Kinas bestraffning av Norge efter att regimkritikern Liu Xiaobo tilldelats Nobels fredspris. Det ska ha resulterat i att Kina bojkottade norsk lax under en period av sex år.

Men den ”bojkotten” är enligt Peter Dahlin en sanning med modifikation.

– Kina blockerade importen av lax och annan fisk. Men den fisken skickades istället till Hongkong och sedan vidare till Kina. Så Norges totala export av fisk till ”Storkina” gick faktiskt upp under de här åren.

– Vad som hände var att norska representanter inte blev inbjudna till galamiddagar i Peking.