Rysslands president Vladimir Putin hotade på onsdagen med att beslagta europeiska fartyg som vedergällning för EU:s nya rätt att sälja last från beslagtagna ryska ”skuggflotte”-tankers. Sverige, som redan bordat flera misstänkta skuggfartyg i Östersjön och nyligen beslutat lämna över ett beslagtaget fraktfartyg till Ukraina, befinner sig mitt i den konflikt Putin nu hotar att trappa upp.
Ryssland hotar beslagta europeiska fartyg: "var som helst", säger Putin
Putin uttalade hotet ombord på robotkryssaren Varyag under en flottövning utanför Sachalin i Fjärran östern. ”Vi ser att myndigheterna i vissa länder, i strid med internationell sjörätt, försöker begränsa rörelsefriheten för våra ekonomiska aktörers fartyg”.
”Och nyligen kom man på idén att beslagta våra fartyg och sälja det plundrade godset”, sa Putin, och kallade agerandet ”inget annat än piratdåd och rån”.
Ryssland svara med samma mynt
Om planerna genomförs ”kommer vi att tvingas svara i samma mynt”, sa Putin.
Han tillade att Rysslands motåtgärder inte nödvändigtvis kommer ske i de vatten där ryska fartyg beslagtagits, utan ”var vi själva anser det nödvändigt och lämpligt – var som helst”.
Beslagta skuggflotte-fartyg
Bakgrunden är EU:s 21:a sanktionspaket, antaget i juli, som för första gången tillåter medlemsländer att sälja olja och annan last som beslagtagits från sanktionerade skuggflottefartyg.
Frankrike och Storbritannien har båda kvarhållit tankfartyg misstänkta för att tillhöra skuggflottan, alltså de hundratals äldre, ofta undermåliga tankers Ryssland använder för att kringgå oljesanktionerna.
Rysslands flotta redo
Enligt Rysslands stillahavsflottechef amiral Viktor Liina, som rapporterade till Putin under besöket, är flottan redo att inleda inspektioner av handelsfartyg som seglar för ”ovänliga nationer”.
Amiralen hänvisade till att många brittiska, franska och andra europeiska fartyg seglar under andra länders flagg, vilket enligt Liina i praktiken gör dem till en egen ”skuggflotta”.
Sverige i frontlinjen
I Sverige är vi redan djupt inblandade i skuggflottejakten. Enligt SVT:s granskning har 262 sanktionslistade skuggfartyg fraktat rysk olja nära svensk kust under 2026, och svenska myndigheter har bordat flera misstänkta fartyg i Östersjön under året.
Bara i förra veckan avvisade Högsta domstolen ett överklagande från ägaren till fraktfartyget Caffa, beslagtaget i mars, vilket innebär att Sverige nu överlämnar fartyget till Ukraina efter misstankar om att det transporterat spannmål stulet från ockuperat ukrainskt territorium.
Direkt länk till svensk säkerhet
Överbefälhavare Michael Claesson har själv beskrivit skuggflottan som en direkt länk till svensk säkerhet, eftersom den underhåller den ryska krigsekonomin.
Ett svenskt handelsfartyg i internationellt vatten, eller en svensk hamn där ett skuggflottefartyg kvarhålls, skulle alltså i teorin kunna bli mål för just den typ av vedergällning Putin antyder – även om exakt vilka åtgärder Ryssland faktiskt planerar fortfarande är okänt.
Snabb upptrappning
Vilka konsekvenser skulle ryska motbeslag faktiskt kunna få? Kortsiktigt handlar det sannolikt om just handelsfartyg och tankers snarare än militära fartyg, i linje med vad Putin och amiral Liina beskrivit. En spegelbild av EU:s egna åtgärder mot skuggflottan.
Ett svenskt eller europeiskt handelsfartyg som stoppas i internationellt vatten, eller i rysk-kontrollerade farvatten som Östersjöns östra delar, skulle kunna bli en snabb och konkret upptrappning, med potentiellt allvarliga följder för besättningar och rederier. Och ett tydligt bevis på att konflikten kring skuggflottan gått från sanktioner och pappersarbete till faktiska fysiska konfrontationer till sjöss.
Ryssland vill skrämma EU
Mer osäkert, men inte orimligt, är att hotet också fungerar som påtryckning snarare än en konkret aviserad åtgärd. Ett sätt för Putin att få EU-länder att tveka inför fler beslag, utan att Ryssland nödvändigtvis har avsikt eller kapacitet att genomföra omfattande motoperationer i till exempel Östersjön, där Nato-länder dominerar militärt.
Samtidigt skulle även enstaka, symboliska ryska ingripanden kunna få stora försäkrings- och sjöfartskonsekvenser: rederier kan bli mer ovilliga att skicka fartyg genom känsliga farvatten, vilket i så fall skulle öka fraktkostnader och osäkerhet för handeln i hela Östersjöregionen, Sverige inräknat.
