Kinas tysta revolution kan förändra världens energimarknad

Energirevolution i rekordfart

För att sätta detta i perspektiv: Kina adderade 213 gigawatt (GW) ny solkraft under årets sex första månader – mer än hela USA:s totala solkapacitet vid slutet av 2024.

Samtidigt tillkom 52 GW vindkraft, nästan lika mycket som all vindkraft i Latinamerika och Karibien tillsammans.

”Kinas övergång följer ett ’bygg innan du bryter’-tillvägagångssätt och säkerställer att nya rena system finns på plats och är pålitliga innan man fasar ut det gamla”, förklarar Yuan Jiahai, professor i management science vid North China Electric Power University, i rapporten.

Drivkrafterna bakom energirevolutionen

Omställningen drivs av mer än bara miljöhänsyn. Kinas rena energisektor bidrog 2024 med 13,6 biljoner renminbi (1,9 biljoner dollar) till ekonomin – en summa som motsvarar ungefär en tiondel av Kinas BNP eller hela Australiens totala BNP.

Sektorn växer tre gånger snabbare än den kinesiska ekonomin som helhet.

Denna ”growing-by-greening”-dynamik, som forskarna kallar det, skapar en självförstärkande cykel som driver energiomställningen framåt med ökande hastighet.

Omfattningen av investeringarna är massiv. År 2024 investerade Kina 625 miljarder dollar i ren energi – 31 procent av den globala totalen på 2 033 miljarder dollar. Investeringarna i batterilagring steg med 69 procent under första halvåret 2025, medan nätinvesteringar ökade med 22 procent.

Kinesisk techdominans

Kinas framsteg får redan globala konsekvenser. Landet producerar fyra av fem solpaneler och batterier globalt, mer än två tredjedelar av elbilar och förädlar i genomsnitt sju av tio kritiska mineraler som ligger till grund för dessa teknologier.

Den projicerade kinesiska solproduktionskapaciteten för 2030 på 1 255 GW per år är 65 procent högre än vad som krävs för global solutbyggnad, enligt Internationella energiorganisationens Net Zero-färdplan på 761 GW.

Kinesiska företag dominerar också innovationen. Deras andel av globala patentansökningar inom ren energiteknik har ökat från omkring 5 procent år 2000 till cirka 75 procent 2022 – inklusive 90 procent inom sol- och vindkraft samt 85 procent inom energilagring.

”För Kina innebär denna övergång två stora saker. Först låser den fast Kinas roll som det globala tillverkningsnavet för den rena energiåldern. För det andra löser den en stor sårbarhet – beroendet av importerade fossila bränslen”, säger Christoph Nedopil Wang, direktör för Griffith Asia Institute vid Griffith University, i studien.

Strukturell vändpunkt för världen

Det mest dramatiska i rapporten är slutsatsen att Kina närmar sig en strukturell vändpunkt där landets fossilbränsleanvändning kan börja minska permanent. Under det senaste decenniet har landet stått för ungefär två tredjedelar av den globala ökningen av fossilbränsleförbrukning.

Om nuvarande trender fortsätter menar forskarna att världens fossilbränsleefterfrågan sannolikt kommer att vara i strukturell nedgång senast år 2030. Fossilbränsleanvändning över hela OECD har redan minskat sedan omkring 2009.

Om Kinas efterfrågan också sjunker skulle länder som representerar mer än hälften av global användning vara i kontraktion.

”Oundvikligt”

Redan 2024 exporterade Kina rena energiprodukter som minskade importländernas koldioxidutsläpp med uppskattningsvis 1 procent, vilket innebär en liknande minskning av deras fossilbränsleanvändning.

”Kinas energiövergång är ganska oundviklig nu och att gå tillbaka är helt enkelt meningslöst”, konstaterar Pan Jiahua, direktör för Institute of Eco-civilization Studies vid Beijing University of Technology, enligt rapporten.

Förändringen sker inte bara genom politik uppifrån. Privata företag leder de mest dynamiska segmenten av omställningen – särskilt inom elbilar, batterier och förnybar energi.

Under 2024 var två tredjedelar av elbilar sålda i Kina billigare än deras fossildrivna motsvarigheter – vilket visar hur ekonomisk logik allt mer driver den tekniska omställningen framåt.