Svenska Girindus är med och äger Paracels skogs- och massaprojekt i Paraguay. I en ny granskning anklagar tolv lokalsamhällen projektet för bland annat markkonflikter och skadliga bekämpningsmedel. Paracel tillbakavisar anklagelserna.
”Vi sa nej, nej och nej” – svenska miljarder bakom omstridd eukalyptusjätte
Paracel bygger Paraguays första massabruk i Paso Horqueta i departementet Concepción. Bruket ska förädla eukalyptus från plantager som redan täcker en yta större än New York City, och planen är att plantera 162 miljoner träd. Det väntas bli den största privata investeringen i landets historia, omkring 5 miljarder dollar enligt The Guardian.
Paracel grundades 2018 av den paraguayanska bränslekoncernen Zapag och svenska Girindus Investments, enligt Dagens ETC. Girindus företräddes bland annat av Malcolm Norlin. Han är tidigare bankman och var år 2000 en av de privata ägare som tog över Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik.
Missa inte: Indiens ekonomi lyfter – klarar energikrisen bättre än väntat. Realtid
Sedan 2022 är även österrikiska Heinzel delägare. Girindus beskrevs då som medgrundare och projektets drivande kraft, enligt Paracels pressmeddelande. Heinzel har tidigare köpt SCA:s Laakirchen-bruk i Österrike.
Girindus medgrundare Per Olofsson är i dag styrelseordförande i Paracel.
Tolv lokalsamhällen
Granskningen har gjorts av Dagens ETC, The Guardian och de lokala medierna Consenso och The Paraguay Post. Invånare i tolv samhällen vittnar om förorenat vatten, skadliga bekämpningsmedel, förvärrad torka, marktvister och tvångsvräkningar.
I Puentesiño anklagar småbönder Paracel för att bruka mark som ett presidentdekret för 50 år sedan avsatte åt fattiga. I mars 2024 ockuperade en lokal organisation en del av den omstridda marken. De boende berättar att bolaget sedan besprutade området med drönare nattetid och att de fick huvudvärk, kräkningar och diarré. I september 2025 vräktes de av polis.
Läs även: Nej till ”miljardärsskatt” i Kalifornien. E55
”Vi gick därifrån gråtande som barn”, säger gruppens ledare Bernardino Galeano, som nu är åtalad, till The Guardian.
I grannregionen Amambay höll Paracel samråd med ursprungsfolket paĩ tavyterã i Cerro Akangué.
”Vi sa nej, nej och nej. Men de fortsatte insistera”, säger Ana Valiente, organisatör i en guaraní-kvinnoförening, till tidningen.
Granskningen visar också att Paracel använde 703 ton och 118 000 liter bekämpningsmedel mellan 2023 och 2025. Ett av medlen är sulfluramid. Det bryts ned till en så kallad evighetskemikalie och är förbjudet i EU, som tillsammans med Kina är Paracels viktigaste exportmarknad.
En officiell utredning visar att 252 hektar skog försvann mellan 2004 och 2021 på egendomen Rancho Z, som Paracel köpte 2020.
”Det är inga skogar – det är industriplantager”, säger Marco Vermaasen på Bank Information Center till Dagens ETC.
Paracel: Ingen olaglig avskogning
Paracel tillbakavisar anklagelserna i ett 39 sidor långt svar. Enligt bolaget skedde skogsförlusten på Rancho Z före köpet, och den eukalyptus som syns på satellitbilder från tiden innan tillhörde inte Paracel.
Missa inte: Google anklagas för olaglig skogsavverkning inför miljardbygge i Finland. Realtid
Bolaget säger att det inte har hittat sina kemikalier i grund- eller ytvatten och att det inte besprutar närmare än 100 meter från vattendrag och bebyggelse. Torkan beror enligt Paracel främst på lite nederbörd. En statlig lantmäteriförrättning ska ha bekräftat bolagets äganderätt i Puentesiño, och under ockupationen besprutades området bara från marken.
Påståendena om bristande samråd tillbakavisar Paracel ”kategoriskt”. Bolaget uppger att det har hållit 52 möten på guaraní tillsammans med det statliga ursprungsfolksinstitutet INDI. Paracel medger att kemikalierna innebär ”kända risker” men säger att de anställda utbildas i att använda dem ansvarsfullt.
Sökte svenska exportkrediter
Paracel har också sökt svensk statsstödd finansiering. I oktober 2020 fick rådgivaralliansen EY–AHB i uppdrag att samordna exportkrediter till projektet, bland annat från Exportkreditnämnden, EKN, rapporterar Dagens ETC. Om EKN har beviljat något stöd är oklart, eftersom myndigheten hänvisar till sekretess.
Projektet har dessutom lyfts fram av svenska myndigheter i utlandet. I september sa Sveriges ambassadör Torsten Ericsson att investeringar som Paracel uppmuntrar andra svenska företag att söka sig till Paraguay. Samma månad organiserade Business Sweden en delegation till en skogsmässa nära huvudstaden Asunción, och Paracel var sponsor för mässan.
Dagens ETC har sökt Per Olofsson för en intervju.
Förseningar och gripen president
Projektet har dragit ut på tiden. I mars godkände IDB Invest, Interamerikanska utvecklingsbankens privata gren, en finansiering på upp till 165 miljoner dollar till hamn, kraftledningar och vägar.
Spadtaget togs i maj av dåvarande presidenten Santiago Peña, som drivit på projektet. Peña har nu avsatts och gripits efter kollapsen för Ueno Bank, ett fall som saknar koppling till Paracel. Han nekar till brott. Efter förseningar i finansieringen ska bruket vara i drift 2028, enligt The Guardian.
Även klimatprofilen har ifrågasatts. Verra, världens största certifierare av koldioxidkrediter, underkände Paracel 2023. I september godkändes ändå en första omgång krediter.
Paracel uppger att bolaget har investerat 1,4 miljarder dollar och har 1 013 anställda. Projektet har utlovat 7 000 jobb.
För svensk skogsindustri är den sydamerikanska eukalyptusmassan en växande konkurrent. Billerud-vd:n Ivar Vatne har öppnat för att importera den billigare råvaran, säger han till EFN.
