ESG-investeringar befinner sig i ett skifte. Ny forskning och färska enkätdata pekar på att investerare, både privatpersoner och stora institutioner, i grunden ändrat sitt förhållningssätt till hållbara investeringar.
Är hållbarhetboomen över? Forskning avslöjar fundamentalt skifte
Entusiasmen har dock inte försvunnit, men den har blivit mer pragmatisk.
Missa inte: Nya regler gör det etiskt att investera i försvarsindustrin. Realtid
Det visar en studie publicerad i Harvard Business Review av forskare vid Stanford University, som följt amerikanska privatinvesterares attityder sedan 2022.
Skillnaden mellan generationer finns inte kvar
Resultaten är tydliga: den generationsklyfta som en gång definierade ESG-debatten har i det närmaste suddats ut.
År 2022 uppgav runt 70 procent av unga investerarem, millennials och generation Z, att de var djupt oroade över klimatrelaterade risker.
Bland äldre investerare låg motsvarande siffra på 35 procent. Unga investerare var dessutom villiga att offra upp mot 6–10 procent av sin förmögenhet för att se miljömässiga eller sociala förbättringar.
Läs även: Studie: EU:s märkning av gröna fonder brister. Realtid
I dag har bilden förändrats dramatiskt. År 2025 rapporterar ungefär 45 procent av unga investerare oro kring miljö- eller socialfrågor, jämfört med 38 procent bland äldre. Den typiske unge investeraren är nu beredd att ge upp runt 4 procent av sin förmögenhet för miljöändamål, i nivå med äldre investerares 3 procent.
Forskarna tolkar förändringen som att ESG för många privatinvesterare fungerar som en lyxvara: när ekonomin stramas åt minskar viljan att prioritera diffusa, långsiktiga mål framför den egna plånboken.
Idealism har aldrig varit drivkraften
Institutionella investerare har däremot aldrig drivits av idealism. Enligt samma HBR-studie betraktar de flesta stora kapitalförvaltare ESG som ett riskramverk snarare än ett värdedrivet mandat.
Missa inte: Konsultjätten BCG tappade kompassen och vi andra tappar hakan. Dagens PS
ESG fungerar som ett filter, dåliga faktorer kan diskvalificera en investering, men starka ESG-meriter kompenserar sällan för svaga finansiella grunder.
Rör sig mot specifika teman
Den bilden bekräftas av BNP Paribas ESG-undersökning 2025, genomförd bland 420 institutionella investerare i 29 länder med totalt 33 800 miljarder dollar i förvaltat kapital.
Hela 87 procent uppger att deras ESG-mål är oförändrade, och 85 procent integrerar hållbarhetskriterier i sina investeringsbeslut.
Läs även: Företag fortsätter med hållbarhet – men tiger om det. Realtid
Samtidigt sker en tydlig rörelse bort från generell ESG-investering mot mer specifika teman. Framför allt energiomställning och ”decarbonisering”, som toppar listan över prioriteringar de kommande två åren.
Kamp om hur ambitiös klimatmål ska vara
Parallellt med denna förskjutning pågår en politisk dragkamp i Europa kring hur ambitiösa hållbarhetsregler egentligen ska vara. EU:s så kallade Omnibus-process har kraftigt bantad rapporteringskraven under Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD.
Missa inte: Hållbarhet tappar – men 78 gröna bolag vinner i längden. Dagens PS
Bland annat genom att reducera obligatoriska datapunkter med 61 procent och exkludera runt 90 procent av företagen från direktivets tillämpningsområde.
ESB är kritiska
Europeiska centralbanken, ECB, är kritisk. I ett nyligen publicerat remissvar varnar ECB:s stab att förändringarna ”avsevärt minskar transparensen för investerare och andra marknadsaktörer” och riskerar att försvaga tillgången till jämförbar klimatrelaterad data, skriver ESG Today.
ECB betonar särskilt att lättnader kring klimat- och biodiversitetsstandarder kan skapa permanenta blinda fläckar i riskanalysen, och att EU-företags förmåga att attrahera hållbarhetskapital kan försämras om den europeiska standarden tappar i jämförbarhet med internationella ramverk som IFRS ISSB.
Sammantaget pekar källorna mot ett ESG-landskap i omvandling: privatinvesterarnas idealism har bleknat, institutionerna håller fast vid ESG som riskverktyg, och de europeiska regelverken är under förhandling.
Det som återstår är en mer kylig, kalkylerad syn på hållbarhet, som en faktor bland andra, inte ett löfte om en annan sorts kapitalism.
