Det är full fart på Europas försvarsindustri när allt fler länder rustar upp. Ändå tvivlar en del bedömare på att det finns rätt förutsättningar på kontinenten.
Efter rusningen – Europas försvarsbolag kan slå i väggen


Europeiska försvarsbolag har haft ett exceptionellt år.
Företag som Rheinmetall, BAE Systems, Thales och Leonardo, för att inte tala om svenska Saab (börskurs Saab), har sett sina värderingar stiga kraftigt i takt med att kontinentens regeringar skruvar upp sina militära ambitioner.
Tysklands Rheinmetall har mer än tredubblat sitt marknadsvärde sedan årsskiftet och närmar sig nu amerikanska Lockheed Martin i storlek. Men industrin präglas ändå av osäkerhet, skriver tidskriften The Economist.
Nato spenderar mer
Bakgrunden till utvecklingen är en dramatisk omsvängning i Europas säkerhetspolitik.
Kriget i Ukraina och Donald Trumps återkomst till Vita huset har fått europeiska ledare att inse behovet av att minska beroendet av amerikanskt skydd.

Samlade försvarsutgifter i Europa väntas i år uppgå till omkring 180 miljarder dollar, mer än dubbelt så mycket som 2021.
Nato har dessutom enats om att höja målet för försvarsutgifter från 2 till 3,5 procent av BNP inom tio år, med ytterligare satsningar på infrastruktur.
Lång väg kvar
Ambitionen är att återuppbygga en försvarsindustri som under lång tid präglats av underinvesteringar.
Enligt EU-kommissionen saknar europeiska bolag förmåga att producera avancerade system i den omfattning som krävs, vilket gör kontinenten sårbar vid en eventuell konflikt där USA prioriterar sina egna behov.
Men vägen mot en starkare försvarssektor är lång. Branschens största hinder är splittring, byråkratiska upphandlingsprocesser och brist på nya innovativa aktörer, enligt The Economist.
Oenighet mellan EU-länder
Europeiska företag är betydligt mindre än sina amerikanska motsvarigheter – Rheinmetall omsatte förra året bara en sjättedel av Lockheed Martins nivå – och investeringarna i forskning och utveckling är marginella i jämförelse.
Försök till sammanslagningar och gemensamma projekt pågår, men nationella intressen bromsar utvecklingen.
Även stora samarbeten, som framtidens europeiska stridsflyg, plågas av oenighet mellan medlemsländer, som Defense News har skrivit om.
Saknas kapital
Samtidigt förändrar teknologin snabbt krigföringen. Drönare, satelliter och autonoma system har blivit avgörande, men Europa saknar motsvarigheter till amerikanska uppstickare som Anduril och SpaceX.
Några europeiska drönarbolag, som Helsing, Quantum Systems och Tekever, har nått miljardvärderingar, men kapital för att växa vidare är fortfarande begränsat, påpekar bedömare.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.










