De senaste åren har prisutvecklingen på el i Sverige mött omfattande analyser och debatt, såväl i media som inom energibranschen. Prisbilden präglas i dagsläget av hög volatilitet, där konsumenter och bolag i perioder möts av höga spotpriser. Det vi ser idag är ett komplext system där flera aktörer och faktorer samverkar. Så vad är det egentligen som påverkar prissättningen?
5 faktorer som påverkar elpriset i Sverige just nu
I grunden bestäms elpriset på den nordiska elbörsen genom något som kallas marginalprissättning, där den dyraste produktionsenheten som krävs för att möta efterfrågan sätter priset. Ett elpris idag är inte samma som priset imorgon. Låt oss bryta ned detta där vi i något enklare form kan se fem centrala faktorer som påverkar elpriset i Sverige.
1. Väderberoende produktion
Sveriges elproduktion domineras idag av vattenkraft, vilket innebär att det man kallar för den hydrologiska balansen, det vill säga tillgången på vatten i magasin och själva tillrinningen är avgörande för prisbilden. Sambandet är tydligt. Riklig nederbörd som fyller på vattenmagasinen ökar tillgången på kostnadseffektiv elproduktion och bidrar därmed till att pressa ned elpriserna.
Omvänt leder perioder med låg nederbörd eller ökad vattenanvändning till minskad produktion och därmed högre elpriser. Vindkraften, som har vuxit kraftigt i produktionsmixen, är också beroende av väderförhållanden. När vindproduktionen är låg behöver dyrare produktionsslag tas i bruk i marginalen, vilket driver upp spotpriset.
2. Efterfrågan och konsumtion
Elförbrukningen i Sverige baseras mycket på hur vi agerar på grund av temperaturen.
Under kalla perioder, särskilt under vinterhalvåret, kan man se en tydlig förbrukning och ökad efterfrågan på el, främst gällande uppvärmning. Samtidigt kan produktionen vara begränsad, exempelvis vid låg vind eller ansträngda möjligheter att använda vattenkraft.
Kombinationen av hög efterfrågan och begränsat utbud resulterar således i högre elpriser.
En viktig del i detta är den pågående elektrifieringen av hela industri och transportsektorn, vilket innebär en ökad efterfrågan på el i Sverige. Industrins omställning till fossilfri produktion har tillsammans med en växande andel eldrivna transporter också drivit upp den långsiktiga efterfrågan.
3. Den europeiska energimarknaden och bränslepriserna
Sverige är idag väldigt integrerat i den europeiska elmarknaden genom flera förbindelser med utlandet. Det innebär att prisbilden vi ser i Sverige i hög grad påverkas av utvecklingen i Europa, särskilt vad gäller gaspriser och fossilbaserad elproduktion. Det har också lett till att aktörer vill modernisera driften av elnäten för att säkra framtidens förbindelser.
Idag är det ofta gaseldad kraftproduktion som sätter marginalpriset på den europeiska elmarknaden. Eftersom produktionskostnaden i dessa anläggningar i hög grad styrs av gaspriset, får förändringar på gasmarknaden som exempelvis sker på grund av geopolitik, leveransstörningar eller helt enkelt variationer i efterfrågan, ett direkt genomslag på priserna. Genom elhandel och de sammankopplade elnäten som vi har idag påverkas även svenska elområden i varierande grad av ovan.
4. Elområden och begränsad överföringskapacitet
Sverige är indelat i fyra elområden, SE1 till SE4, även detta något som man sett och hörts diskuteras flitigt i media. Uppdelningen speglar idag begränsningar i överföringskapaciteten, i det man kallar för transmissionsnätet. Ett produktionsöverskott i norra Sverige kan inte fullt ut överföras till södra Sverige, där efterfrågan ofta är högre och produktionskapaciteten lägre.
Detta leder direkt till betydande prisskillnader mellan elområdena, särskilt under perioder med hög belastning. Begränsningar i kapaciteten i elnätet innebär att lokala prisnivåer uppstår, vilket helt enkelt är en central förklaring till de högre elpriserna i södra Sverige.
5. Produktion och möjlighet att planera
Den som kallas för den “Svenska produktionsmixen” har förändrats över tid. Detta märks tydligt bland annat genom en minskning av kärnkraftskapaciteten i Sverige.
Kärnkraften utgör, trots kritik, en viktig källa till planerbar och stabil elproduktion, vilket bidrar till att balansera de variationer som exempelvis vädret orsakar. En minskad andel planerbar produktion kommer att öka hela systemets känslighet för variationer. Tittar man på detta för exempelvis vind och vattenkraft bidrar det till större prisvariationer och periodvis högre elpriser.
