EU vill låta medlemsländer köpa sig fria från utsläppsminskningar. Kritiker varnar för att klimatledarskapet står på spel.
Värmen hotar EU:s tillväxt – då vill unionen köpa sig fri


Mest läst i kategorin
EU vill tillåta medlemsländer att köpa sig fria från en del av sina utsläppsmål – upp till tre procentenheter kan kompenseras genom klimatprojekt i utvecklingsländer.
Förslaget, som presenterades av EU-kommissionen på onsdagen, innebär att unionens mål om 90 procents utsläppsminskning till 2040 delvis kan uppnås genom projekt utanför Europa.
Missa inte: Näringslivet vill veta priset för en värmebölja. Realtid
”Det handlar om att skydda våra medborgare från extrema väderhändelser”, säger EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra, enligt Reuters.
Han beskriver målet som utformat i en ”extremt svår” geopolitisk kontext men menar att det skapar investeringssäkerhet för industrin.
Tyskland bakom uppmjukningen
Bakom kulisserna har Tyskland, tillsammans med Frankrike, Italien, Polen och Tjeckien, pressat för mjukare regler som minskar bördan för europeisk industri.
Tyska miljöministern Carsten Schneider välkomnar förslaget som en stark signal till andra stora ekonomier.
”Detta kan motivera Kina, Indien, Brasilien, Sydafrika och andra att följa efter”, säger han enligt Reuters.

Senaste nytt
Värmen slår direkt mot tillväxten
Samtidigt som EU debatterar framtidens klimatmål slår extremväder till med allt större ekonomisk kraft.
En ny rapport från försäkringsjätten Allianz visar att de pågående värmeböljorna kan sänka Europas BNP med 0,5 procentenheter under 2025.

Oroande klimatrapport: Europa värms upp snabbast i världen
Europa var förra året det varmaste som någonsin uppmätts.
För Spanien handlar det om hela 1,4 procentenheter i förlorad tillväxt.
”En dag med extremvärme över 32 grader motsvarar en halv dags strejk”, konstaterar Allianz Research i sin analys. Globalt beräknas värmeböljorna kosta 0,6 procentenheter av världsekonomins tillväxt.
Klimatkrediterna sågas: ”Systemfel”
Miljöorganisationer reagerar skarpt på EU:s nya linje.
”Koldioxidkrediter har en lång historia av misslyckanden och stoppar i slutändan inte Europa från att släppa ut mer än sin rättvisa andel av kolutsläpp”, säger Colin Roche, samordnare för klimaträttvisa på Friends of the Earth, till Reuters.
Läs även: Europa stänger när värmen stiger. Dagens PS
EU:s egna klimatrådgivare hade motsatt sig att räkna in krediter i 2040-målet, med argumentet att det skulle avleda investeringar från lokala industrier.
Kritikerna pekar på tidigare skandaler där kreditprojekt inte levererat de miljöfördelar de utlovat.
Flexibilitet eller reträtt?
Kommissionens förslag innehåller fler flexibiliteter än kredithandeln.
Länder får större frihet att välja vilka sektorer som ska bidra till målet – om skogarna inte absorberar tillräckligt med koldioxid kan de kompensera genom snabbare utsläppsminskningar från transportsektorn.

Äldre kräver tuffare tag i klimatfrågan
Åtta av tio personer över 65 känner stor oro för klimatförändringarnas konsekvenser.
Krediterna ska fasas in från 2036 och EU planerar att nästa år presentera lagstiftning med kvalitetskriterier och regler för vem som får köpa dem.
Men frågan kvarstår: Är det här nödvändig pragmatism när USA under president Donald Trump dragit sig ur globala klimatförhandlingar – eller början på slutet för Europas klimatambitioner?
Missa inte: Fick greenwashing-pris – nu vill regeringen stoppa EU-reglerna. Realtid

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.