Två vindkraftskonkurser för sammanlagt över en miljard kronor. Noll nya turbinbeställningar på sex månader. Och 340 miljoner kronor som skulle motivera kommuner att säga ja till vindkraft – fortfarande kvar i regeringskansliet.
Totalkollaps hotar svensk vindkraft


Mest läst i kategorin
Pengarna lovades som incitament för kommuner att godkänna vindkraft.
Men Dagens Nyheters granskning visar att regeringen fortfarande ”bereder frågan” om hur ersättningsmodellen ska utformas.
”Väldigt tråkigt. De här pengarna skulle verkligen behöva komma på plats”, säger Ina Müller Engelbrektson, branschjurist på Green Power Sweden, till tidningen.
95 procent av projekten blockeras
Preliminära siffror från konsultbolaget Westander Klimat och Energi visar att kommunerna hittills i år stoppat, eller sagt att de ska stoppa, drygt 95 procent av de aktuella vindkraftverken.
Förra året var det bara ett projekt som delvis beviljades tillstånd av 16 ansökningar om landbaserade vindkraftsprojekt.

Under 2023 godkändes endast två av 31 ansökningar om ny vindkraft, främst på grund av motstånd från kommuner och Försvarsmakten, enligt Svensk vindenergi.
Samtidigt har beställningarna av nya vindkraftsturbiner helt upphört. Branschorganisationen Green Power Sweden rapporterar att inga nya vindkraftsturbiner beställts under två kvartal i rad – en utveckling som Dagens Nyheters Peter Alestig beskriver som ”nästan en total kollaps”.
Senaste nytt
Vindkraftskonkurser når miljardnivåer
Under sommaren har flera vindkraftsbolag också gått i konkurs – och fler konkurser väntas, rapporterar Dagens Industri.
Kalix Wind hamnade på obestånd efter att ha förlorat en tvist om rätten till ersättning från försäkringsbolaget efter en bladskada.
Värre drabbad blev vindkraftsparken Aldermyrberget utanför Skellefteå, där det tyskägda kontrollbolaget gick i konkurs efter en misslyckad företagsrekonstruktion.
”Jag delar bedömningen att många vindkraftsbolag har mycket stora utmaningar i dag och att det finns risk för fallissemang av bolag i branschen om inte ägare eller kreditgivare har viljan och förmågan att stötta företagen finansiellt”, säger konkursförvaltaren Hans Andersson på advokatbyrån Kaiding till DI.
Kannibaliseringens dilemma
Enligt konkursförvaltaren beror krisen delvis på ”de i dag ovanligt låga elpriserna inte minst i norra Sverige” men också på att ”elsystemet blivit alltmer komplicerat att balansera”.
Christian Holtz, elmarknadsanalytiker och medgrundare av energirådgivningsföretaget Merlin & Metis, pekar på en särskilt destruktiv mekanism som kallas ”kannibalisering” – när vindkraften driver ner sina egna priser.
”Elpriserna blir extra låga under timmar då det blåser mycket eftersom vindkraften påverkar elpriset”, säger han till DI.
Investerare flyr svensk marknad
Enligt DN:s Alestig har ”intresset för Sverige, som för inte länge sedan sågs som en mycket intressant marknad för satsningar på vindkraft, plötsligt blivit iskallt”.
Han hänvisar till en rapport från analysföretaget ELS där sex stora investerare anonymt beskriver var de hellre satsar.
Södra Europa, med satsningar på energilagring, och Tyskland, där tillståndsprocesser snabbats på och staten går in med pengar, pekas ut som särskilt intressanta alternativ till Sverige.
Frustrationerna syns även i branschorganisationen Energiföretagens remissvar till regeringens Elmarknadsutredning, där elektrifieringen beskrivs som något som ”står och stampar på grund av osäkra investeringsförutsättningar”.
Kommuner räknar med pengarna
För kommunerna som redan tagit emot vindkraft blir de uteblivna pengarna ett växande problem. Ånge kommun i Västernorrland hade räknat med nästan 16 miljoner kronor utifrån regeringens besked från förra hösten.
”För en kommun med drygt 9 000 invånare är det rätt mycket pengar. Vi räknar ju med de här slantarna”, säger kommunalrådet Erik Lövgren (S) till DN.
Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) säger att ”utformningen av stödet är komplicerad och behöver ta hänsyn till flera faktorer för att bli rättvis” men att ”kommunerna kommer att få ersättning”.
ANNONS

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.











