Svenska elnät är byggda för katastrofer – inte för effektivitet. Det kostar skattebetalarna miljarder och bromsar klimatomställningen, menar ny rapport.
Sverige slösar miljarder på onödiga elnät


Mest läst i kategorin
Trots att Sverige exporterar el i stor skala upplever många företag att de inte kan växa. En ny rapport från forskningsbolaget Energiforsk visar att problemet inte är brist på el – utan hur elnäten används.
”Vi kan spara hundratals miljarder kronor genom att använda nätet smartare i stället för att bara bygga nytt”, säger Markus Wråke, vd för Energiforsk till Svenska Dagbladet.
Missa inte: Skånes el fem gånger dyrare: ”Exceptionella prisskillnader”. Realtid
Utspelet baseras på en analys av Ellevios elnätsrapport 2023 som visar att investeringar på upp till 1 000 miljarder kronor krävs fram till 2045 för att möta efterfrågan. Men enligt Wråke finns det billigare vägar.
Juridiska problem
Norska projektet Maksgrid har visat att det går att öka effektiviteten med 25 procent – helt utan nya investeringar. I Sverige skulle det motsvara en besparing på 250 miljarder.
”Och det är lågt räknat”, menar Wråke.
En 50-procentig förbättring är möjlig, vilket skulle frigöra kapacitet värd 500 miljarder.

Problemet är inte bara tekniskt, utan även juridiskt och affärsmässigt. Svenska elnät är dimensionerade för extrema nödsituationer, vilket leder till att de överdimensioneras och underutnyttjas.
”Det är som att bygga en extra motorväg bara för att klara den värsta trafikstockningen – även om den aldrig inträffar”, säger Wråke.
Läs även: Elmarknaden mer instabil än någonsin – risk för skyhöga räkningar. Realtid
Senaste nytt
”Utnyttja kapaciteten bättre”
EU har redan beslutat att den gamla modellen ska fasas ut senast 2027/28. Flera länder har börjat anpassa sig, men Sverige ligger efter.
Elnätsbolagen har dessutom ekonomiska incitament att bygga nytt snarare än att optimera det som redan finns.

Nationella strömavbrott – är Sverige redo för totalt mörker?
Tolv timmar i mörker.
Ett exempel är bristen på flexibla avtal. I Nederländerna har elnätsbolaget Tennet frigjort 9 gigawatt – 40 procent av toppbehovet – genom att skriva villkorade avtal. I Sverige existerar knappt sådana lösningar.
”Många tror att det handlar om ransonering, men det är fel. Det handlar om att utnyttja kapaciteten bättre”, säger Wråke.
Långtgående effekter
Han pekar också på att dagens teknik gör det möjligt att övervaka ledningars temperatur och belastning i realtid – vilket skapar potential för dynamisk drift.
Effekterna av ett smartare elnät skulle vara långtgående: snabbare industriexpansion, ökad klimatomställning, lägre elpriser i söder och högre skatteintäkter till staten.
”Nu missar vi både pengar och klimatvinster”, avslutar Wråke.
Läs även: Dansk miljardoffensiv ska rädda Europas elförsörjning. Realtid

Reporter med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader. I grunden journalist, men har över 25 års erfarenhet av att hjälpa olika verksamheter med strategisk kommunikation, innehållsproduktion, PR och marknadsföring. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se.

Reporter med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader. I grunden journalist, men har över 25 års erfarenhet av att hjälpa olika verksamheter med strategisk kommunikation, innehållsproduktion, PR och marknadsföring. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se.