Skatteverket föredrar lägesbild före folkräkning

Skatteverket har haft i uppdrag från regeringen att föreslå metoder för att ta fram en nationell lägesbild och lämna förslag på ytterligare åtgärder för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Förslagen har lämnats i en rapport till regeringen den 4 september 2023. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Vi ser behov av nya verktyg och metoder för att varaktigt ha en korrekt folkbokföring och veta vilka som bor i Sverige och vilka som enbart vistas och verkar här. I det ingår noggranna identitetskontroller. Vi har fått bättre förutsättningar bland annat kring samordningsnummer och för en mer effektiv och utökad kontroll, men vi behöver ta fler steg, säger Peter Sävje, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket, i en skriftlig kommentar.

Rapporten beskriver åtgärder inom fem områden. Att ta fram en nationell lägesbild i samverkan med andra utgör kärnan i Skatteverkets förslag.

Förslagen presenteras utifrån fem följande områden:

En nationell lägesbild
Enligt Skatteverkets förslag ska en nationell lägesbild – med aktuell information om vilka som bor, vistas och verkar i Sverige – inledningsvis tas fram årligen, men frekvensen kan komma att ändras framöver.

Syftet med den nationella lägesbilden är bland annat att skapa ett beslutsunderlag för regeringen att utgå ifrån i sina prioriteringar. Innehållet i lägesbilden ska beskriva personer som är folkbokförda, har samordningsnummer och andra som finns och verkar i Sverige, med eller utan tillstånd.

Lägesbilden kommer också att bidra till ökad kunskap, som inte minst Skatteverket och andra samhällsaktörer kan använda för att förbättra arbetssätt och göra riktade kontroller. Med tiden kommer det bidra till att folkbokföringsfelet minskar. Det ökar också samhällets förmåga att prioritera resurser och åtgärder på mer effektiva sätt genom att tydliggöra vilka som vistas i landet utan att vara folkbokförda.

Ansvaret för att ta fram den nationella lägesbilden bör, enligt förslaget, läggas på Skatteverket. Skatteverket ska samverka med andra statliga myndigheter. Även kommuner, regioner och privata aktörer som har kunskap om personer som finns och verkar i Sverige och fel som kan uppkomma bör delta i samverkan.

Det fortlöpande samarbetet med och innehållet i lägesbilden ska utvecklas över tid.

Ökad kontroll av samordningsnummer
Från och med den 1 september 2023 gäller ny lagstiftning kring samordningsnummer.

Den nya lagen kommer att leda till fler identitetskontroller för personer som tilldelas ett nytt samordningsnummer samt de som vill förnya sitt nummer.

Sammantaget kommer den nya lagstiftningen och ytterligare kontroller leda till bättre kvalitet på uppgifterna i folkbokföringsdatabasen.

För att förändringarna inom samordningsnummerområdet ska ge effekt i samhället behöver myndigheter och andra aktörer använda uppgifterna på ett ändamålsenligt sätt. För att kunna göra det bedömer Skatteverket att de bland annat behöver anpassa sina system så att de kan se om ett samordningsnummer är vilandeförklarat eller inte.

Skatteverket kommer även att utreda om det är maskinellt möjligt att identifiera samordningsnummer där varken personen själv eller myndigheter har behov av numret. I så fall kan samordningsnumret vilandeförklaras redan innan det sker automatiskt efter fem år.

Förstärka kunskaperna om folkbokföring
För att öka kunskap, förståelse och ansvarstagande när det gäller folkbokföringsuppgifter bedömer Skatteverket att det krävs breda kommunikationsinsatser till olika målgrupper under lång tid. Om den svenska befolkningen inte förstår vikten av korrekt folkbokföring och vill bidra till att deras uppgifter är korrekta finns begränsningar för hur hög kvalitet som kan uppnås.

Enligt Skatteverkets förslag inleds kommunikationsplaneringen i slutet av 2023 med en målgruppsanalys och en nollmätning av kunskaper om, och attityder till, folkbokföringen. Därefter föreslås att en bred kampanj tar vid, följd av riktade kommunikationsinsatser utifrån insikter under förarbetet och kontinuerliga utvärderingar.

Införandet av en skyldighet för folkbokförda att intyga sina bosättningsuppgifter:
Skatteverket har på regeringens uppdrag utrett om det är möjligt att införa en typ av folkbokföringsdeklaration. I rapporten framgår det att det inte finns något hinder mot att införa en skyldighet för personer som är folkbokförda i Sverige att intyga sina bosättningsuppgifter.

Skyldigheten att intyga bosättningsuppgifter bör omfatta samtliga som är folkbokförda i Sverige vid en viss tidpunkt. Den enskilda ska kunna intyga sina bosättningsuppgifter digitalt eller på papper.

Om en skyldighet för folkbokförda att intyga sina bosättningsuppgifter ska införas måste ett antal frågor övervägas och analyseras närmare – en sådan skyldighet ska regleras i lag. Den nya skyldigheten kräver systemutveckling hos Skatteverket och kommunikation till målgruppen. Skatteverkets bedömning är att en skyldighet för folkbokförda att intyga sina bosättningsuppgifter som tidigast skulle kunna börja gälla 2026.

Underrättelse om folkbokföring
Skatteverket har utrett möjligheten för myndigheten att underrätta den eller de personer som är folkbokförda på en viss fastighet eller lägenhet, om någon annan anmäler flytt dit. Underrättelsen kan då göras innan Skatteverket tar beslut om ändrad folkbokföring för den som anmält flytt. Om den eller de som redan är folkbokförda på fastigheten eller lägenheten själva har anmält flytt därifrån skickas ingen underrättelse.

Underrättelsen kan ske digitalt till personer som har elektronisk brevlåda, och via fysiskt brev till de personer som inte har elektronisk brevlåda.