Färre arbetstimmar i veckan kan innebära fler år i arbetslivet.
Enligt Svenskt Näringsliv kräver en 35-timmarsvecka att svenskarna jobbar nästan fyra år längre.
”Det här är ju de vanliga skräcksiffrorna”, säger Socialdemokraternas Annika Strandhäll.
Larmet: Senare pension – priset för kortare arbetsdagar


Mest läst i kategorin
Svenskt Näringsliv slår larm om att en arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar i veckan kan få stora konsekvenser för både pensionsålder och svensk ekonomi.
Enligt nya beräkningar skulle en sådan reform kräva att svenskarna arbetar nästan fyra år längre innan pension – ett krav som väcker stark kritik inom Socialdemokraterna.
Missa inte: Striden om arbetstiden: ”Krävs Arbetslinje 2.0”. Realtid
Bakgrunden är den pågående politiska diskussionen om ett mer hållbart arbetsliv. Socialdemokraternas arbetsgrupp, ledd av tidigare ministern Annika Strandhäll, har föreslagit en generell arbetstidsförkortning till 35 timmar i veckan.
Förslaget har fått stort stöd i partiets arbetarekommuner inför kongressen i maj, och S-studenter går ännu längre och förespråkar en 30-timmarsvecka.

Fackförbunden som kräver kortare arbetstid
Gäller sammanlagt 7 000 medlemmar inom IT- och telekomsektorn.
Arbetar redan lite
Men Svenskt Näringsliv höjer nu rösten för vad man menar är de ekonomiska realiteterna.
Chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt varnar för att välfärden hotas om den totala arbetsinsatsen minskar.
”Ska alla jobba mindre varje vecka så blir konsekvensen att alla måste jobba längre – annars går kalkylen inte ihop”, säger Daunfeldt.

Han pekar på att Sverige redan tillhör de länder i OECD där man arbetar minst i genomsnitt, med endast fyra länder bakom oss. Detta beror bland annat på senare inträde på arbetsmarknaden och en generös föräldraförsäkring.
”Vi behöver fler arbetade timmar – inte färre – om vi ska klara välfärden, stärka tillväxten och möta alla de utmaningar vi har i framtiden”, säger Daunfeldt.
Läs även: Pensionsåldern avskaffas – expert: ”påverkar alla generationer”. News55
Senaste nytt
”De vanliga skräcksiffrorna”
Beräkningar från Svenskt Näringsliv visar att en sänkning till 35 timmar per vecka motsvarar en minskning med 116 arbetstimmar per person och år.
För att hålla den totala arbetsinsatsen konstant krävs att medelsvensken arbetar till 68,4 års ålder – jämfört med dagens genomsnitt på 64,4 år.

Svenskar går i pension tidigare och får pengar om de stannar kvar
Den senaste veckan har bjudit på pensionsstatistik som förvånar, kommunala pengar till äldre – och en växande vilja att fly landet.
Men Strandhäll avfärdar beräkningarna som vinklade.
”Det här är ju de vanliga skräcksiffrorna som Svenskt näringsliv tyvärr kastar sig med”, säger hon till Expressen.
Hon ifrågasätter även tidigare uppgifter från arbetsgivarorganisationen om att kostnaden för en arbetstidsförkortning skulle uppgå till 500 miljarder kronor.
”Inga gratisluncher”
”Det finns ingen empiri som stöder deras tidigare siffror. Därför förhåller jag mig väldigt skeptisk till det här”, säger Strandhäll.
S-politikern understryker att det finns exempel där frivillig arbetstidsförkortning lett till positiva effekter i form av ökad produktivitet, särskilt i offentlig sektor. Hon står fast vid att Sverige bör sänka arbetstiden, oavsett om det sker genom lagstiftning eller avtal.
Svenskt Näringsliv menar dock att den svenska modellen hotas om politiken går före partsförhandlingar.
”Det låter tilltalande att säga att man kan jobba färre timmar och få lika mycket betalt. Men det finns inga gratisluncher”, säger Daunfeldt.
Läs även: FI slår larm: Din pension säljs för billigare bolån. Realtid

Journalist med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader.

Journalist med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader.