De ekonomiska klyftorna i Sverige växer – och i Stockholm är de särskilt tydliga. Forskare varnar för att den ökande segregationen får konsekvenser för både folkhälsan och samhällsutvecklingen – men får mothugg av expert.
Klassklyftorna splittrar – men ekonom ser fördelar
Martin Stanler
Uppdaterad: 26 maj 2025Publicerad: 26 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Sveriges mest välbärgade områden ligger i Stockholmsregionen.
I samma stad finns också en majoritet av de områden som polisen pekat ut som socialt utsatta – med genomsnittsinkomster långt under snittet.
Missa inte: Sysselsättningen ökar – men arbetslösheten stiger. Realtid
Kontrasterna är särskilt skarpa i huvudstaden där enbart en gata kan utgöra skillnaden mellan fattiga och rika, skriver Dagens Nyheter.
Hälsonackdelar
Stora klyftor medför ett flertal dåliga konsekvenser enligt Linda Tamm, forskare och lärare vid avdelningen för arbetsterapi på Karolinska institutet.
Bland annat finns en rad hälsonackdelar av att bo i ett socioekonomiskt svagare område såsom diabetes, stroke och cancer.
ANNONS
Irena Molin, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, pekar på de ökande sociala klyftorna som en delvis orsak till gängkriminalitet.
”Man har byggt öar. De rika blir rikare och fattiga blir fattigare. Vi kastar in resurser i form av projekt i de här områdena, men det görs ingenting åt det strukturella”, säger hon till DN.
ANNONS
Senaste nytt
Sverige sticker ut
På ett internationellt plan sticker Sverige ut.
”Sverige är ett av de OECD-länder som är sämst på just segregationen. Kanske inte just på grund av nedslitna och eländiga bostäder, men den geografiska separationen mellan fattiga och rika områden”, säger Molin.
Växande oro för backlash mot folkhemmets superrika
Sverige har blivit ett miljardärsnav med ökande klyftor.
Bakgrunden till den tydliga uppdelningen av socioekonomiskt olika områden, framför allt i Stockholmsområdet, är enligt henne en medveten planeringsideologi som pågick under många år.
Främst handlar det om miljonprogrammet på 60- och 70-talet, men också tidigare byggnadsprogram.
ANNONS
Läs även: Inkomstklyftorna större än på 90-talet: Här är gapet störst. Dagens PS
Bra som drivkraft
DN har också pratat med Jesper Roine, expert på inkomstskillnader på Handelshögskolan.
Han menar att inkomstskillnader är bra som drivkraft i ekonomin.
”Det har belagts att man anstränger sig mer, utbildar sig och arbetar hårt i strävan att få bättre betalt. Tjänar man mer på att göra något, ja då gör folk det. Vi vet också att ekonomi och välfärd utvecklas sämre när skillnaderna är för små”, säger Roine till Dagens Nyheter.
Läs även: Studie: Kortare arbetstid ger ingen enkel vinst. Realtid
Risker – trots allt
Samtidigt ser Roine risker med för stora inkomstskillnader, framför allt för att privata förmögenheter har ökat så mycket – och ser ut att fortsätta göra det.
ANNONS
Stora skillnader i förmögenheter syns tydligt och känslan av socioekonomisk underlägsenhet framkallar svår skam.
Roine slår fast att det inte är bra när många känner sig utanför och känner att de inte kan delta i samhället på samma sätt.
Bill Gates vill höja skatten: ”Miljardärer onödiga”
En stor del av hans förmögenhet skulle därmed försvinna.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Martin Stanler
Journalist med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader. Tidigare på Viasat Sport och MTG.
Martin Stanler
Journalist med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader. Tidigare på Viasat Sport och MTG.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS