Så gör Sven Otto Littorin Saudiarabiens arbetsmarknad lite mer svensk

Taggar i artikeln

Saudiarabien Sven Otto Littorin
Sven Otto Littorin.Sven Otto Littorin.
”Vision 2030 är ramverket för hela omställningen av Saudiarabien, där i princip alla områden går igenom en motsvarande process. Nu är man mitt i detta och håller på med utvärderingar för att ta nästa steg. Det är fascinerande kort tid för att i princip kasta landet från medeltiden till att bli ett land i framkant på många områden. Men det gör de. 2030 ska dessa förändringar vara genomförda, men målet för den kvinnliga förvärvsfrekvensen nåddes faktiskt redan förra året”, säger Sven Otto Littorin.
Publicerad
Uppdaterad

Minska antalet utländska gästarbetare, öka den kvinnliga förvärvsfrekvensen samt införa och förbättra föräldraförsäkring, föräldraledighet och antidiskrimineringslagar. Det är något av det som Sveriges tidigare arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin nu hjälper Saudiarabien med.

Anders Frick

Saudiarabien håller på att förändras: Skilsmässorna ökar och barnafödandet går ner. Kvinnor föder i snitt 20 procent färre barn nu än för bara fem år sedan. De stora diskussionerna i landet handlar nu om work-life balance, med fokus på utbyggd barnomsorg, flexiblare arbetstider, möjligheten att arbeta mer hemifrån, kollektivtrafik och annat som underlättar för två arbetande föräldrar och deras barn. Det säger Sven Otto Littorin till Realtid.

Sven Otto Littorin har många järn i elden. Förutom grundare av corporate finance-bolaget Stadsholmen Equity,  så är han också ordförande för Whitepearl Technology Group som flyttade huvudkontoret från Dubai och som sedan juni är listat på Nasdaq First North. Dessutom var han tidigare styrelseordförande för prospekteringsbolaget Beowulf Mining, vars planerade gruvetablering i Jokkmokk dock kritiserades av den tidigare biskopen för att inte vara andligt hållbar.  Ett tag vad han även rådgivare för Plagazi, som planerade att göra grön vätgas av plasmaförbränt avfall. 

Nuförtiden har Littorin stort fokus på Saudiaraben – något som han började med 2017, strax innan Realtid senast skrev en längre artikel om honom.  Under två år var han på plats i Riyadh för att arbeta med arbetsmarknadsreformer.

Annons

– Det var inte ett alldeles lätt beslut 2017, men det som gjorde att jag ändå bestämde mig för att åka var att arbetsmarknadsdepartementet i Riyadh bett Världsbanken driva ett omfattande projekt med att utveckla en ny arbetsmarknadsstrategi för Saudiarabien, som en del av Vision 2030. Min uppgift blev att vara ett slags ”reality check” på det som Världsbanken föreslog och på plats hjälpa till att omsätta deras förslag till genomförbara reformer, säger Sven Otto Littorin till Realtid.

Strategin kom att ha tre övergripande målsättningar: att minska antalet utländska gästarbetare och förbättra villkoren för de som var kvar, kraftigt öka den kvinnliga förvärvsfrekvensen och i övrigt modernisera allt, från lagar och regler till att införa eller förbättra föräldraförsäkring, föräldraledighet och antidiskrimineringslagar.

Littorin jobbade med departementet 2017-2021 men numera är det mer sporadiskt genom vissa av de stora internationella konsultbolag som har uppdrag när det gäller genomförande och uppdatering av strategin.

Annons

Vad är bakgrunden till att Saudiarabien ambitioner att öka den kvinnliga förvärvsfrekvensen?
– När jag kom 2017 fanns det fortfarande förmyndarlagar som gjorde kvinnor helt beroende av sina män, fäder eller andra manliga släktingar. Det var få kvinnor som fick, kunde eller vågade arbeta. Kvinnor fick heller inte ta körkort och tvingades bära svart abaya och slöja eller niqab. Förutom den uppenbara ofriheten så är det förstås ett gigantiskt slöseri av mänskliga resurser. Kvinnor i Saudiarabien är bättre utbildade än männen och dessutom betydligt mer produktiva. Det Världsbanken gjorde riktigt bra var att visa vilken enorm vinst det skulle vara för samhällsekonomin om man moderniserade arbetsmarknaden och tog tillvara kvinnors kapacitet snarare än spärra in dem hemma, säger han.

Sven Otto Littorin ger några exempel på vad som har hänt rent praktiskt i samhället de senaste åren:

• Det gamla systemet med ”male guardians” är på väg att i det närmaste helt avskaffas. Kvinnor kan numera starta och driva företag, de förfogar över sin egen lön och sin egen förmögenhet, kan öppna bankkonton i eget namn, skaffa pass och resa utomlands utan att behöva någons tillstånd

Annons

• Religionspolisen har förlorat all makt och innebörd

• Den tidigare uppdelningen av offentliga miljöer mellan män och kvinnor är helt borta

• Över 200 biografer har öppnat, stora konserter anordnas; ett socialt liv utanför hemmet för både män och kvinnor har blomstrat upp på bara några år, restaurangscenen i Riyadh har blommat upp med många trevliga uteställen. Det finns massor av caféer och juicebarer, även om många av oss förstås saknar möjligheten att ta ett glas vin till maten eller en öl efter jobbet.

• Kvinnor behöver varken bära abaya (heltäckande svart klänning) eller täcka håret, även om många fortfarande gör det.

• Civil lagstiftning har införts framför allt när det gäller näringsverksamhet. Konkurslagstiftning, rapporteringsskyldighet, avtalsrätt mm börjar närma sig västerländsk standard

• Urbaniseringen är kraftig, vilket innebär att unga par flyttar till städerna där båda måste jobba för att klara av ekonomin. Det ställer krav på barnomsorg och ökad jämlikhet mellan könen. Redan idag måste alla företag med fler än 50 anställda erbjuda dagis till sina medarbetares barn.

På arbetsmarknadsområdet är förändringarna om möjligt än kraftfullare:

• En tydlig antidiskrimineringslagstiftning har införts, som förbjuder all diskriminering på grund av ålder, kön, nationalitet, funktionsnedsättning eller liknande. Fortfarande är homosexualitet förbjudet, liksom alla former av offentliga trosyttringar andra än vad gäller islam.

• Minimilönerna för de utländska gästarbetarna har höjts ordentligt, vilket gjort att de minskat i antal men de som är kvar har fått det betydligt bättre

• En ny ordning vad gäller utländska gästarbetare har förbättrat arbetsmiljön ordentligt. Arbetsgivaren måste försäkra sina medarbetare och betala avgift till staten. All form av dålig behandling är förbjuden och renderar kraftfulla böter. Testcenter för att validera kompetens, för både saudier och utländska gästarbetare, sätts upp både i Saudiarabien och utomlands för de som vill komma dit och jobba. Rörlighet har införts för gästarbetare som vill byta arbetsgivare. Systemet med exitvisas är avskaffat.

• En full genomgång av alla icke-ratificerade ILO-konventioner har gjorts och det finns en plan på att ratificera så många av dem som möjligt i flera steg. Det gör att de arbetsrättsliga grunderna kommer att nå internationell standard, särskilt med hänsyn till arbetsmiljö och säkerhet.

• En modern arbetsmiljötillsyn håller på att införas, med kontrollanter och lokala skyddsombud. Jag har jobbat mycket med att hjälpa dem hitta ett system för distribuerad kontroll och strategiskt förebyggande arbete baserat på den nordiska modellen.

• Offentlig socialförsäkring är på utredningsstadiet, inklusive föräldraförsäkring. Det kommer minska arbetsgivarnas ovilja att anställa kvinnor i fertil ålder. Pappadagar har införts och ökats i antal. Mammaledigheten har ökats till ILO-standard.

• Aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser är på väg att ersätta enbart kontantstöd. Ett slags jobbgaranti är på utredningsstadiet, som innebär att den som varit arbetslös i ett antal månader kommer att få ett erbjudande om jobb, utbildning, praktik eller liknande. Ett kontrakt införs mellan staten och den arbetslöse. Kontrollmekanismer införs och arbetslöshetsersättningar görs behovstestade och relaterade till inkomst. Det är så nära en arbetslöshetsförsäkring man kan komma.

• En total översyn av arbetsrätten har genomförts. Alla regelverk anpassas till internationell standard. Tydliga processer för överklagande finns på plats. Ännu återstår mycket när det gäller transparens och informationstillgänglighet men även där pågår tydligt arbete.

• Alla regelverk ses över för att minska byråkrati och krångel för arbetsgivarna. Det mesta är digitaliserat och tillträdet är enkelt. Jobbmässor genomförs i hela landet med flera tusen deltagare på varje.

En av de saker som Sven Otto Littorin har arbetat mest med sedan 2017 handlar om rätten att organisera sig och rätten att sluta kollektivavtal. Kort sagt att få Saudiarabien att ratificera ILO 87 och ILO 98, de båda grundkonventioner som fortfarande inte gäller där.

– Detta var extremt nära att införas under 2020, men sköts på framtiden i samband med Covid. Extra roligt var det ju att få ett erkännande från ITUC:s generalsekreterare Sharan Burrow. Att en internationell fackföreningsboss skulle tacka en svensk moderat före detta arbetsmarknadsminister var det nog många som hade svårt att tänka sig när vi höll på med a-kassan 2006-2010, säger han.

Hur ser tidsplanen ut?
– Vision 2030 är ramverket för hela omställningen av Saudiarabien, där i princip alla områden går igenom en motsvarande process. Nu är man mitt i detta och håller på med utvärderingar för att ta nästa steg. Det är fascinerande kort tid för att i princip kasta landet från medeltiden till att bli ett land i framkant på många områden. Men det gör de. 2030 ska dessa förändringar vara genomförda, men målet för den kvinnliga förvärvsfrekvensen nåddes faktiskt redan förra året, säger Sven Otto Littorin.

Vad är det som förvånar dig mest i arbetet med detta?
– Resultatet, inte minst när det gäller kvinnorna på arbetsmarknaden. Det är en fullkomlig revolution. De har fördubblat kvinnlig förvärvsfrekvens på sex år och är snart uppe i 40 procent. Det tog oss i Sverige 40 år att nå samma nivå. World Economic Forum lyfte 2022 fram att Saudiarabien är ett av de tre bästa länderna i världen när det gäller att krympa gapet mellan män och kvinnor, säger han.

Han berättar att 35 procent av de kvinnor som idag jobbar dessutom har chefstjänster. Och den saudiska IT-sektorn har större andel kvinnor anställda än i Silicon Valley. Dessutom är Saudiarabien ett av tre länder i världen där fler kvinnor än män startar företag.

– Ja, vem hade trott det för tio år sedan? Det är extra roligt att se hur det tas emot i det tidigare så konservativa landet. Jag såg en undersökning häromdagen som visade att 78 procent av saudiska män tycker att kvinnors intåg på arbetsmarknaden gynnar familjelivet. Det handlar inte bara om extra lön utan om en fullödigare familjeliv. Det visar ett brett stöd för reformerna. Och det visar att det nog snarare är en tidsfråga innan också skolorna blir blandade, pojkar och tjejer ihop, apropå den senaste debatten, säger han.

På vilket sätt drar du här nytta av dina erfarenheter som arbetsmarknadsminister?
– Saudierna har traditionellt varit bra på att beställa dyra rapporter från internationella konsultbolag. Men det har varit betydligt sämre med leveransen. Jag kunde nog hjälpa till med det. Hjälpa till att prioritera i allt de ville göra, hjälpa till med internationella erfarenheter av tidigare reformer och andra länders exempel, säger han.

Hur tänker du kring Saudiarabien och mänskliga rättigheter, och liknande?
– Fortfarande saknas mycket av det som vi menar tillhör grundläggande fri- och rättigheter. Men viktiga steg i rätt riktning har tagits och inte minst kvinnornas frigörelse är en stor frihetsreform. Jag tror och hoppas att liberaliseringarna fortsätter i takt med att landet öppnas upp, säger han.

Vilka kulturkrockar har du stött på?
– Förvånansvärt få. Även om vi till det yttre kan ha stora skillnader i allt från kläder till religion så är saudierna otroligt vänliga, extremt nyfikna och väldigt lätta att ha att göra med. Kulturellt sett är det en konsensuskultur, som i Sverige. Jag har suttit på massor med möten med bara saudier i Riyadh och även om min arabiska är usel ser jag ju hur besluten fattas. Det är som att sitta på motsvarande möte i Stockholm! Man pratar gärna politik och religion, men också livet i stort. Det är ett mycket generöst land och folk som verkligen uppskattar den nya öppenheten och de nya friheterna. Jag har fått några rikligt bra saudiska vänner de här åren, som jag kommer att fortsätta umgås med många år, säger Sven Otto Littorin.

Annons