Mot bakgrund av den höga inflationen – i synnerhet prisuppgången på el – så har Robert Boije menat att det finns goda skäl att, precis som under corona­pandemin, att temporärt lätta på amorteringskraven.

Finansinspektionen och Riksbanken tycker inte att finns skäl att göra det. Ett av de argument som både Finansinspektionen och Riksbanken framfört mot att lätta på kraven är att åtgärden skulle leda till ökad inflation och tvinga Riksbanken att höja styrräntan mer än i annat fall. Ingen av myndigheterna har dock, såvitt Robert Boije har kunnat utröna, tillhandahållit något analytiskt stöd för den slutsatsen.

”Av de med belåningsgrader över 50 procent omfattas dessutom inte alla av amorteringskraven eftersom dessa endast gäller för nya och inte gamla lån. Redan utifrån denna översiktsanalys kan man dra slutsatsen att en amorteringslättnad skulle träffa en begränsad del av Sveriges alla hushåll och att inflationseffekten därför inte bör vara särskilt stor,” skriver Robert Boije.

Förra året uppgick enligt Finans­inspektionens bolåneundersökning det genomsnittliga bolånet bland nya låne­tagare i Sverige till under 3 miljoner kronor, men låt oss anta just 3 miljoner. Det ger en årlig amortering på mellan 30 000 och 90 000 kronor, beroende på vilket av de tre amorteringskraven som de omfattas av.

”Mina beräkningar indikerar dock att – oavsett vad man anser om amorteringskraven strukturellt sett eller huruvida de nu bör tas bort temporärt på grund av rådande läge eller inte – så finns det inget som helst belägg för att påstå att en lättnad skulle påverka inflationen i sådan omfattning att det skulle tvinga Riksbanken att höja styrräntan mer än i annat fall. Det bör rimligen vara en viktig faktor att ta med, bland andra, i den kommande politiska beredningen av frågan,” skriver Robert Boije.