Finans Nyhet

Risk för stagflation – ”Mycket svår sits för centralbankerna”

Taggar i artikeln

Jens Magnusson SEB
Jens Magnusson, SEB, UkrainaJens Magnusson, SEB, Ukraina
"Höga energipriser tränger ekonomin från flera håll: Företagen får högre kostnader vid produktion och antingen minskar vinstmarginalerna, vissa företag börjar gå med förlust, eller så lyckas de välta över kostnaderna på slutkonsumenterna och då blir den redan höga inflationen ännu högre," säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. Foto (montage): TT
Publicerad
Uppdaterad

Ett utdraget krig i Ukraina kan resultera i ett oljepris på 150 dollar per fat. ”Då riskerar vi stagflation. Centralbankerna skulle hamna i ett mycket svårt läge”, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. 

Annelie Östlund

Fallande börser, lägre räntor, försvagning av redan svaga valutor och förstärkning av dollarn och euron. Det är de omedelbara konsekvenserna av Rysslands invasion i Ukraina. 

Men det finns en mer långsiktig effekt av kriget som ekonomerna fruktar än mer – höjda energipriser. 

– Om den här konflikten blir utdragen, det blir fullt krig under en längre period och både människoliv och infrastruktur går till spillo, då kan oljepriset dra iväg upp emot 150 dollar fatet, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. 

Annons

I dag får Europa 40 procent av all sin naturgas från Ryssland.

Risken är att de ryska gasleveranserma till Europa minskar eller stryps helt. Det kan ske antingen genom sanktioner från väst, motåtgärder från Ryssland eller genom att gasledningarna genom Ukraina helt enkelt bombas och sätts ur spel. Då skulle redan höga energipriser gå i taket och det skulle märkas vid svenska bensinpumpar och på elräkningarna.  

– Mycket höga energipriser under en längre period skulle kunna leda till negativ tillväxt – en recession – i Europa. 

Annons

–Höga energipriser tränger ekonomin från flera håll: Företagen får högre kostnader vid produktion och antingen minskar vinstmarginalerna, vissa företag börjar gå med förlust, eller så lyckas de välta över kostnaderna på slutkonsumenterna och då blir den redan höga inflationen ännu högre.

Dessutom påverkar energipriserna via hushållen. 

–Ju mer hushållen måste betala för att tanka bilen och betala elräkningen – desto mindre pengar har de till att lägga på annat. Och då går konsumtionen och efterfrågan i hela ekonomin ned. 

Annons

Med en inflation som fortsätter upp samtidigt som tillväxten försvagas – stagflation – hamnar centralbankerna i en mycket svår sits. 

– Ska de dämpa inflationen och göra det ännu värre för realekonomin, eller ska de sätta realekonomin först och därmed släppa iväg inflationen? frågar sig Jens Magnusson och fortsätter: 

– Det finns absolut också mer optimistiska och mindre skadliga scenarier – om det här går någorlunda fort och man når någon typ av förhandlingslösning. Men lägre tillväxt blir svårt att undvika.  

Annons