Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än beräknat.

Det primära saldot blev 22,8 miljarder kronor högre än prognosticerat. Det beror främst på att skatteinkomsterna blev cirka 25 miljarder högre än väntat. Inbetalningarna av skatt var högre och utbetalningarna från skattekontot var lägre, i ungefär lika hög grad. Riksgälden har ännu inte tillräckligt med information för att kunna analysera vad avvikelsen beror på. Men troligen rör det sig åtminstone delvis om en överskattning av effekten av anstånd på skattekontot. Det skriver Riksgälden på sin hemsida.

Utbetalningarna från Tillväxtverket var ungefär 3 miljarder kronor högre än beräknat till följd av högre utbetalningar av permitteringsstöd än väntat. Därutöver var utbetalningarna från bland annat Kammarkollegiet samt avgiften till EU högre än prognosticerat.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 3,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på lägre utlåning till Trafikverket och Svenska kraftnät samt högre inlåning av medel gällande insättningsgarantin.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,9 miljarder kronor lägre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med maj 2020 visade statens betalningar ett underskott på 26,4 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 129 miljarder kronor i slutet av maj.