Det finns tydliga indikationer på att inflationstrycket dämpas i den svenska ekonomin. Mätt med KPIF exklusive energi uppgick inflationen i oktober till 6,1 procent, vilket kan jämföras med 6,9 procent i september och toppnivåerna kring 9 procent i början av året.

KPIF-inflationen har fallit snabbare, från toppnivåerna kring 10 procent i slutet av 2022 till 4,2 procent i oktober. Energipriserna ger sedan ett kraftigt negativt bidrag, medan övriga komponenter fortfarande ger stora positiva bidrag till den totala inflationen. Det gäller särskilt tjänstepriserna.

Direktionen bedömer att penningpolitiken behöver vara fortsatt åtstramande och har beredskap att höja styrräntan ytterligare om inflationsutsikterna försämras.

Penningpolitiken har bidragit till att inflationstrycket i svensk ekonomi är på väg ner: den kortsiktiga ökningstakten i konsumentpriserna är lägre än tidigare och företagen justerar ner sina planer på att höja priserna. Men Riksbanken tycker att inflationen fortfarande är för hög och det kvarstår risker att den inte ska sjunka tillräckligt snabbt framöver. Priserna på tjänster ökar i en snabb takt och bidrar mycket till den totala inflationen. Dessutom är kronan fortsatt omotiverat svag, vilket håller uppe prisökningstakten på varor.

”Osäkerheten kring kronans kurs och dess effekt på inflationen är sammantaget mycket stor,” skriver Riksbanken.

Som ett resultat av de genomförda höjningarna av styrräntan bromsar efterfrågan i den svenska ekonomin in. Konjunkturavmattningen börjar nu också nå arbetsmarknaden. BNP väntas fortsätta att sjunka en tid framöver samtidigt som utvecklingen på arbetsmarknaden dämpas något ytterligare. Den lägre aktiviteten i den svenska ekonomin bidrar tillsammans med en förväntad förstärkning av kronans växelkurs till att inflationen sjunker mot målet under loppet av nästa år, skriver Riksbanken.

Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare i början av nästa år och att penningpolitiken behöver vara åtstramande en relativt lång period för att inflationen ska falla tillbaka och stabiliseras nära målet på 2 procent. Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att vara avgörande för utformningen av penningpolitiken.

Som komplement till höjningarna av styrräntan och ett led i att normalisera Riksbankens balansräkning fortsätter Riksbanken att sälja statsobligationer i enlighet med beslutet i juni.

Om penningpolitiken skulle behöva justeras framöver bedöms förändringar av styrräntan vara det mest lämpliga verktyget.

Räntesänkningar väntas inledas först i mitten av nästa år.

Inflationen mätt med både KPIF och KPIF exklusive energi fortsätter falla och hamnar nära 2 procent under andra halvåret 2024. Den månatliga procentuella förändringen i KPIF exklusive energi väntas vara något högre än normalt ytterligare några månader. KPIF- inflationen väntas däremot falla snabbt, eftersom energipriserna ger ett negativt bidrag under större delen av prognosperioden. KPI-inflationen ligger högre än de andra inflationsmåtten under 2024 och 2025, eftersom bostadsräntorna ger ett positivt bidrag.

Under 2024 väntas aktiviteten i den svenska ekonomin tillta gradvis. Inflationen faller tillbaka och hushållens reala disponibla inkomster ökar, vilket medför ökad konsumtion. Hushållens sparande som andel av disponibel inkomst minskar gradvis under prognosperioden och planar ut på samma nivå som före pandemin.53 Under hösten har den så kallade räntekvoten, hushållens ränteutgifter som andel av disponibel inkomst, fortsatt att öka till följd av att fler lån har förfallit och förnyats till en rörlig ränta. Under det närmaste året bedöms räntekvoten stiga ytterligare något för att sedan nå en topp i början på 2025

Nästa penningpolitiska möte äger rum den 31 januari 2024, och beskedet om det penningpolitiska beslutet inklusive styrräntan kommuniceras dagen efter, den 1 februari 2024.