Finans

Riksbanken: Riskerna har minskat

Förutsättningarna för en inflation nära målet om 2 procent fortsätter att vara goda, skriver Riksbanken och uppger att en majoritet av ledamöterna därför bedömde att det var lämpligt att höja reporäntan.

Publicerad 2020-01-08

Vid det penningpolitiska mötet den 18 december 2019 beslutade Riksbankens direktion att höja reporäntan från −0,25 procent till noll procent. 

Riksbanken pekar på att svensk ekonomi gått in i en fas med lägre tillväxttakt och att osäkerheten kring den internationella utvecklingen är fortsatt stor. Men riskerna verkar enligt flera ledamöter ha minskat något den senaste tiden. Riksbanken skriver även att flera ledamöter betonat att den avmattning som nu sker i svensk ekonomi innebär att vi går från en aktivitetsnivå som varit högre än normalt till ett mer normalt konjunkturläge.

”Inflationen − som legat nära inflationsmålet på 2 procent under en längre tid − har de senaste månaderna också utvecklats som Riksbanken förväntade sig. Resursutnyttjandet väntas även fortsatt vara ganska normalt samtidigt som inflationsutsikterna sammantaget är oförändrade, vilket innebär att förutsättningarna för en inflation nära målet fortsätter att vara goda”. 

Riksbanken skriver att en majoritet av ledamöterna därför bedömde att det var lämpligt att, i linje med prognosen från oktober, nu höja reporäntan från −0,25 procent till noll procent.

På längre sikt är det troligt att räntan är högre än noll, skriver Riksbanken.

”Men givet det låga ränteläget i världen och den osäkerhet som finns kring konjunktur- och inflationsutvecklingen, är det enligt direktionen svårt att nu avgöra när det är lämpligt att höja räntan nästa gång”. 

Flera ledamöter resonerade kring perioden med negativ styrränta. Riksbanken skriver att man konstaterade att perioden med en negativ styrränta varit ett viktigt skäl till att konjunkturen varit så stark de senaste åren och till att inflationen kommit tillbaka till målet. 

Samtidigt konstaterar Riksbanken att det behövs mer analys kring vilka effekterna kan bli om negativa räntor upplevs som mer permanenta. 

”Givet det låga ränteläget i omvärlden går det inte att utesluta att reporäntan även i framtiden periodvis kan komma att bli negativ, menade man. Penningpolitiken anpassas som alltid om förutsättningarna förändras”.

Två ledamöter reserverade sig mot beslutet att nu höja räntan och argumenterade för att detta istället borde ske en bit in på prognosperioden.

Platsannonser

Här är finansbolagen och advokatbyråerna som har fått mest i coronastöd
Med Premium får du Sveriges bästa oberoende bevakning av finansbranschen

Logga in