En granskning från Sveriges Radio Ekot avslöjar att majoriteten av storbankerna marknadsför sparkonton som inte ger någon avkastning överhuvudtaget. Nu kräver Dagens PS börsreporter att sparkonton namnskyddas – på samma sätt som falukorv.
"Sparkonto borde namnskyddas som falukorv"

Mest läst i kategorin
När Sveriges Radio Ekot granskade storbankernas utbud upptäcktes något som får Dagens PS börsreporter David Ingnäs att dra paralleller till charkdisken.
Tre av fyra banker erbjuder produkter som de kallar sparkonton – trots att kundernas pengar inte växer ett öre.
”Falukorv är namnskyddat sedan 1973 och måste innehålla en viss kötthalt för att få kallas falukorv, annars är det en annan sorts korv”, säger Ingnäs till Realtid TV.
Samma princip borde gälla för finansiella produkter, menar han – särskilt när det handlar om småsparares förväntningar på trygghet och tillväxt.
Inflationen äter upp värdet
Finansinspektionen har kritiserat nollräntekontona som ren förlustaffär för kunderna.
Varje år som pengarna ligger still utan ränta tappar de i värde när inflationen gnager på köpkraften. Matinköp för en vecka kommer om några år kosta betydligt mer – medan kontosaldot förblir oförändrat.
För bankkunder som tror att de gjort ett tryggt val genom att välja ett ”sparkonto” kan uppvaknandet bli brutalt.
”Som bankkund förväntar du dig ett konto där pengarna kan växa tryggt över tid”, konstaterar Ingnäs.
Bankerna: Vi har produkter för olika behov
Storbankerna själva hävdar att de erbjuder olika produkter för olika kundkategorier. Deras argument bygger på att människor befinner sig i skiftande livssituationer – där vissa helt enkelt behöver parkera pengar tillfälligt utan krav på avkastning.
Vill kunder ha ränta finns det andra alternativ, menar bankerna – typiskt sparkonton där pengarna låses under en längre period och därmed genererar avkastning.
Ingnäs köper resonemanget om varierande kundbehov. Hans invändning riktar sig inte mot att banker erbjuder nollräntekonton, utan mot vad de väljer att kalla dem.
”Det jag vänder mig emot är att kalla ett konto utan ränta alls för sparkonto”, säger han – och föreslår alternativa benämningar som kassakonto, parkeringskonto eller förvaringskonto.
Krav på branschstandard eller reglering
Lösningen ska enligt Ingnäs helst komma från branschen själv. Han efterlyser att Bankföreningen tar ett gemensamt beslut om standarder för vad som får bära namnet sparkonto.
Om frivilliga branschöverenskommelser uteblir finns det andra vägar. Finansinspektionen eller en annan institution skulle kunna reglera för att säkerställa att konsumenter faktiskt får det de förväntar sig när de ser ordet sparkonto.
Grunden för en banks affärsidé innebär att ha högre ränta på utlåning än inlåning, påpekar Ingnäs. Han har inga problem med att banker tjänar pengar – tvärtom ser han det som nödvändigt för ett fungerande samhälle med starka finansiella institutioner.
Men när bankerna använder begrepp som sparare har lärt sig förknippa med trygghet och tillväxt, samtidigt som produkten i praktiken urholkar värdet, uppstår en tvetydighet som skadar förtroendet.
Jämför räntor och undersök villkoren
För den som faktiskt vill att pengarna ska växa handlar det om att aktivt jämföra villkor.
Kontrollera räntesatser, undersök regler för uttag och tidsperioder – och ifrågasätt produktnamn som låter trygga men kan dölja avsaknad av avkastning.
Ska pengarna ligga länge är nollräntekonton en direkt dålig affär, menar Ingnäs. Då blir det mer rationellt att acceptera viss risk och placera på börsen, där pengarna faktiskt har potential att växa över tid.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.







