Michaela Berglund var 18 år och rädd för att investera 200 kronor. Tjugo år senare driver hon en riskkapitalfond – och har data som visar varför kvinnors företag systematiskt värderas lägre än mäns.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Hon började med 200 kronor – avslöjar finansvärldens dolda bias
Resan från försiktig månadsparare till fondförvaltare startade med en upptäckt som skulle förändra Michaela Berglunds karriär.
När hon 2021 deltog i en börsintroduktion som största kvinnliga ägare med 2,6 procent av aktierna, såg hon ett mönster som överraskade henne.
”En rapport från Allbright visar att andelen kvinnor i ledningsgrupper och styrelser i större bolag uppgår till omkring 25, 30 eller 35 procent”, säger hon i Realtid TV.
Avslöjande statistik
Men när hon granskade ägandet upptäckte hon något helt annat. Enligt Allbrights rapport ägde kvinnor bara en procent av aktierna vid börsintroduktioner.
”Tjejer skalar. Vi har kompetens för att växa bolag och göra börsintroduktioner och så vidare. Men vi är inte med på ägarsidan”, förklarar Berglund, i dag vd och grundare på Feminvest.
Upptäckten korrelerade med en annan nedslående siffra: bara 1 procent av riskkapitalet går till kvinnliga grundare i Sverige – och 2 procent internationellt.
Detta trots att data från de senaste två åren visar att kvinnor är ”extremt duktiga investerare” genom sin långsiktiga strategi.
Varför samma affärsidé värderas olika
Det som verkligen avslöjar systematisk bias är vad som händer när investerare ställs inför identiska affärsidéer.
Forskning visar att könet på grundaren påverkar värderingen, även när företagskoncepten är identiska.
”Man har en bias som gör att man inte värderar det ena bolaget lika högt som det andra”, säger Berglund.
Resultatet: Kvinnors bolag värderas i snitt 25-30 procent lägre än mäns, trots likvärdiga förutsättningar.
Från rädsla till riskkapital
Berglunds egen utveckling illustrerar hur upplevd risk förändras genom erfarenhet. Som 18-åring var investeringar skrämmande.
”Jag började investera 200 kronor i månaden när jag var 18-19 år. Efter några år insåg jag att det ju inte var så farligt alls”, berättar hon.
Samma mönster upprepades när hon startade företag. Först en enskild firma – ”vilket också data i Sverige visar att det är fler kvinnor som gör”, innan hon insåg fördelarna med ett aktiebolag.
”Efter ett tag insåg jag att det är faktiskt mycket bättre att starta ett bolag. Ett bolag är mer en administrationsform”, säger hon.
Strukturella hinder kräver systemförändring
Forskning från banker som UBS och JP Morgan visar att kvinnor har lägre självförtroende när det gäller ekonomiska beslut, vilket påverkar både investeringsbeteende och företagarskap.
Men Berglund menar att problemet sträcker sig djupare.
Investerare lägger inte tillräckligt med tid på att ”lära känna och komma in i communities och få deal flow av kvinnliga entreprenörer och använder det som en ursäkt för att inte investera”, säger hon.
Lösningen: Community
För att motverka detta har Feminvest lanserat Sveriges första riskkapitalfond som investerar i bolag som är minst 50 procent ägda av kvinnor. Fonden bygger på ett community som Berglund utvecklat under fem år.
”Jag som själv då har byggt ett community har tusentals bolag i min nära anknytning som jag får följa på olika sätt över tid”, förklarar hon.
Strategin kombinerar tre delar: sparande, investeringar och entreprenörskap, med målet att både påverka positivt och göra bra affärer.
”Om man hör det tillräckligt ofta” att bara 1 procent av riskkapitalet går till kvinnor ”så tror jag att man inte känner att man har jättegoda möjligheter till att få den typen av finansiering – och då söker andra typer av möjligheter”, säger Berglund.
Genom att bygga ett ekosystem som sträcker sig från första investeringen till börsintroduktion visar Feminvest att strukturella problem kräver strukturella lösningar.
ANNONS
