Utköpen ökar igen på den svenska marknaden, men köparna har bytts ut. Henrik Kjellander på Setterwalls ser nu en helt annan aktörsbild – och inget som tyder på att takten ska mattas.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Utköpen ökar igen på den svenska marknaden, men köparna har bytts ut. Henrik Kjellander på Setterwalls ser nu en helt annan aktörsbild – och inget som tyder på att takten ska mattas.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
För ett år sedan var amerikanska intressenter de dominerande aktörerna på den svenska utköpsmarknaden – men den bilden har förändrats radikalt.
”Nu har vi en betydligt starkare valuta, så då har det intresset minskat”, säger Henrik Kjellander, exekutiv partner och advokat på Setterwalls, till Realtid TV.
I deras ställe kliver svenska ägarkonsortier och PE-bolag fram – ofta i kombination med externa investerare.
Kjellander ser heller ingen avmattning.
”Det har varit ganska många utköp den senaste tiden”, säger han.
Två faktorer avgör ofta om en affär går i lås eller inte: regler för utländska direktinvesteringar, så kallade FDI-regler, och konkurrensgodkännanden.
”I en stor affär kan det behövas tillstånd i flera länder. Ett anbud är alltid villkorat av myndighetstillstånden”, förklarar Kjellander.
Godkännandena kan flytta fram acceptfristen betydligt. Missbedömningar kring dessa myndighetskrav är en av de fallgropar som kan uppstå, även om processerna i sig är starkt standardiserade.
”Börsbolag har koll på läget. Det ska inte finnas några obehagliga överraskningar”, säger Kjellander.
Men om man själv har missbedömt regelverken kan det bli problematiskt – särskilt när stora affärer kräver godkännanden från myndigheter i flera olika jurisdiktioner samtidigt.
Andra showstoppers kan dyka upp i due diligence-processen, exempelvis potentiella tvister eller rättighetsfrågor som inte är på plats.
”Det skulle kunna vara en potentiell tvist eller om rättighetsfrågor inte riktigt är på sin plats”, säger Kjellander om situationer där han inte skulle rekommendera ett utköp.
Trots riskerna är förväntningarna höga. Kombinationen av erfarna ägarkonsortier, PE-bolag med kapital och externa investerare kan ta hand om bolag som behöver struktureras om utanför börsen.
Bakom den växande utköpsmarknaden finns en strukturell faktor som gör Sverige unikt: vi har rekordmånga noterade bolag i hela Europa.
”Det är kanske så att en del av de här bolagen skulle må bättre av att vara i en onoterad miljö”, säger Kjellander.
Denna övernoterade börs skapar en naturlig grogrund för fortsatta utköp.
”Jag kan inte säga att det är någon bransch eller viss typ av bolag som ligger bäst till”, säger Kjellander.
Amerikanska aktier kan stiga i värde utan att svenska sparare tjänar pengar på sina investeringar. När kronan stärks mot dollarn minskar avkastningen räknad i svenska kronor. Här är valutaeffekten som många missar. Den svenska kronan påverkar betydligt mer än vad som syns på växlingskontot. Eftersom många svenskar äger utländska aktier och fonder kan valutans utveckling …
Börsen och den vanliga ekonomin går inte alltid åt samma håll. Aktiekurserna kan stiga trots att konjunkturen är svag. Christian Ploog, börs- och finansredaktör på Realtid och Dagens PS, reder ut. Börsen kan ibland kännas svår att förstå. Ekonomin går trögt, hushållen drar ned på sina utgifter och företagen möter en svagare efterfrågan. Ändå kan …
Höga förväntningar på AI driver upp aktievärderingarna. Men om vinsterna inte lever upp till förhoppningarna kan kursfallen bli stora. Även svenska fondsparare riskerar att drabbas. AI har blivit en av börsens starkaste drivkrafter. Teknikbolagen investerar enorma summor och marknaden räknar med kraftigt växande vinster. Men frågan är hur mycket av framtidens framgångar som redan är …
Tusen miljarder dollar. Så stora är nu USA:s galna räntekostnader på den enorma, växande statsskulden. Christian Ploog, börs- och finansredaktör Realtid och Dagens PS förklarar varför det är viktigt för svenskar.– Det påverkar både börsen, räntan och våra sparpengar, säger han i Realtid TV. Här är 3 frågor Christian Ploog svarar på i Realtid TV. Se …
Akobo Minerals har gått från prospektering till stabil guldproduktion och kassaflöde. Efter bolagets starkaste kvartal hittills är fokus nu på att öka kapaciteten, minska skuldsättningen och åter växla upp prospekteringen. Det nya vertikala schaktet kan bli nästa avgörande steg. Vid Segele-gruvan i västra Etiopien producerar Akobo Minerals guld från en fyndighet med ovanligt höga guldhalter. …