När matkostnaderna och elräkningarna exploderade fortsatte svenska hushåll att tvingas betala av på sina bostadslån. Nu ifrågasätter David Ingnäs hela den svenska besattheten av att vara skuldfri.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
"Ingen frihet" – därför kan skuldfrihet vara ett problem
Bilden av den skuldfria svensken som idealet har färgat ekonomiska beslut i generationer.
Men hur fri är man egentligen om målet alltid är att vara helt utan lån?
”Inte så fri”, menar Dagens PS börsreporter David Ingnäs.
Betalade av istället för att bygga buffert
Han pekar på amorteringskravet, som infördes för snart ett decennium sedan, som ett tydligt exempel på problemet.
När energikrisen slog till för några år sedan gick svenska hushåll på knäna av elkostnader och matkostnader.
Ändå fortsatte många att tvingas betala av på sina lån.
”Då hade det ju varit mycket bättre att pausa det, låta folk bygga upp en buffert vid sidan av”, säger Ingnäs till Realtid TV.
Obelånat hus men tomt sparkonto
Problematiken sträcker sig längre bakåt än den senaste tidens kriser. Ta generationen som strävat efter att bli lånefria på sin bostad den dag de går i pension.
”Då kanske man sitter med sitt obelånade hus, men har inte så mycket på sparkontot kvar efter att ha tvingats betala av det på lånen – och det är ju ingen frihet”, resonerar Ingnäs.
Samma tankemönster syns på nationell nivå. Sverige har gjort ett stort nummer av sin låga statsskuld. Men till vilken nytta? frågar sig Ingnäs.
Många experter menar att landet hade kunnat ta lite mer lån och investera i viktig infrastruktur, menar han.
90-talskrisen kastar långa skuggor
Varifrån kommer då den svenska rädslan för skuld? Ingnäs spårar den till 90-talskrisen, som format synen på lån för både föräldragenerationen och dagens vuxna.
Det var då som begreppet myntades – det uttryck som dåvarande finansminister Göran Persson använde: den som är satt i skuld är icke-fri.
Formulering kommer faktiskt hela vägen från en socialdemokratisk finansminister på 1930-talet.
”Det har färgat synen på att lån är dåligt generellt”, säger Ingnäs.
Men han menar att lån är en viktig del av ekonomin – både privat och nationellt.
Skillnaden mellan lån och lån
Ingnäs gör dock en tydlig åtskillnad mellan olika typer av lån. Lån med säkerhet, som bostadslån eller lån till sunda företag, anser han är rimliga att ha som del av den totala ekonomin.
”Jag tycker att det är väldigt viktigt att man bygger upp ett eget sparande. Om man då tar lån när det finns en underliggande fast tillgång, som en bostad, i botten på det lånet, tycker jag det är rimligt att man har en viss belåning på det”, säger han.
Konsumentkrediter och konsumentlån däremot – de ska man hålla sig borta från.
”Den typen av lån utnyttjar folks okunskap – eller att man har högre räntor och konstiga avgifter”, förklarar Ingnäs.
Fastighetsbolagen visar vägen
Som jämförelse pekar han på fastighetsbolag på börsen, som ligger någonstans mellan 30-60 procent i belåning.
Varför? Därför att kapitalet gör nytta.
Det är en hållning som står i stark kontrast till den svenska doktrinen om skuldfrihet som enda vägen till ekonomisk trygghet.
ANNONS
