Frihandeln är en av grundpelarna för EU. När USA rör sig mot tullar och protektionism försöker EU i stället öppna nya handelsvägar, bland annat i Sydamerika till Indien.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Frihandeln gör motstånd: EU letar nya vänner
Bakom de nya avtalen finns både ekonomiska ambitioner och ett växande geopolitiskt tryck. Samtidigt hoppas EU värna rättsstans principer. Frågan är om frihandel nu blivit EUs viktigaste strategiska verktyg.
”Det här handlar om att låsa upp enorma marknader för frihandel”, säger Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, när han kommenterar EU:s jakt på nya handelsavtal.
700 miljoner nya konsumenter
Mercosur-avtalet mellan EU och flera sydamerikanska länder öppnar för frihandel mellan omkring 700 miljoner människor. I praktiken innebär det sänkta tullar och ökad handel mellan regionerna.
Samtidigt är motståndet stort, inte minst från europeiska jordbrukare som oroar sig för orättvis konkurrens från sydamerikanska marknader där andra regler gäller.
”Det är en klassisk konflikt. Därför har EU byggt in skydd för geografiska ursprungsbeteckningar, som champagne och fetaost”, säger Lundkvist. Tanken är att det ska gynna och skydda europeiska bönder, men missnöjet kvarstår.
Indien nästa för frihandeln
Parallellt driver EU på för ett frihandelsavtal med Indien. Världens fjärde största ekonomi, som nu växer snabbare än Kina.
”Indien är helt avgörande för EUs långsiktiga tillväxt”, säger Lundkvist.
USA pressar EU
Bakgrunden till EUs offensiva frihandelspolitik är till stor del USA. När Washington trappar upp tullhot och ifrågasätter tidigare handelsrelationer ökar osäkerheten för europeiska företag.
”Då måste EU hitta nya partners för att säkra tillväxt och inflytande”, säger Lundkvist.
Resultatet är en ny handelsvärld där EU positionerar sig som frihandelns främsta försvarare – drivet av nödvändighet såväl som ideologi.
ANNONS
