293 personer deltog i oktober 2018 enligt Systemhus egna uppgifter i företagets nyemission om 7 miljoner kronor. I prospektet angav företaget sitt substansvärde till 197 miljoner kronor. Någon oberoende värdering gjordes inte.

Samtidigt köpte Systemhus SGE Construction i Enköping genom en riktad nyemission till säljarna. Köpeskillingen sattes till 40 miljoner kronor. SGE omsatte året före 115 miljoner med resultat efter finansnetto på 7 miljoner.

Vid en granskning av årsredovisningarna i Systemhus och systerbolaget Systemhus Construction Company var det svårt att hitta särskilt mycket mer substans än just SGE och några fastigheter i Norberg, där kommunen sagt nej till exploatering efter att ha granskat företagen.

I företagsgruppen kring Systemhus, som ägdes av Eclipse Assets AB och EMAI Assets AB, pinglade länge varningsklockor i form av skuldsaldon, betalningsanmärkningar, klena balansräkningar och sena bokslut. Eclipse sade sig dock ha ett avtal om finansiering med SWZ Funds Ltd på Bermuda.
2017 omsatte Systemhus 2 303 kronor och redovisade en rörelseförlust på 90 002 kronor. På företagets hemsida presenterades i gengäld optimistiska kalkyler (därtill felräknade) över framtida vinster: 2019 skulle bolaget göra en bruttovinst på 25 miljoner vid en omsättning på 50 miljoner kronor.

Förutom luftiga visioner och spektakulära reklamklipp på Youtube hade företaget mest sålt Attefallshus i samarbete med ett snickeri i Heby. Samt letat nedgångna industrilokaler som enligt företagets hemsida skulle bli serverhallar för utvinning av kryptovalutor.

Systemhus hade under den sista emissionsperioden kommunicerat planer på en fabrik för Attefallshus i Lettland samt en introduktion på Londonbörsen.
Men i november 2018 gjorde Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i en samordnad aktion husrannsakan på företaget och hos flera nyckelpersoner.

– Jag kan bekräfta att två personer är delgivna misstanke om grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott, sa åklagare Jens Carlström till Realtid då.

Den rättsliga processen har pågått under flera år, vilket Realtid tidigare har rapporterat om,
– I vår granskning ser vi att de tillgångarna som byggde upp det egna kapitalet inte är verklighetsförankrade. På det sättet har man blåst upp tillgångarna och lockat investerare, och på så sätt riskerat att andra skulle investera i bolaget, säger Lise-Lotte Tegler, vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten till SVT.

Trots att åklagaren väckte åtal i december 2021 – planeras nu rättegången hållas först i början på 2023.

Det beror enligt rätten på brist på domare och förhandlingssalar – men också på att man haft svårt att nå en av de åtalade, den misstänkte huvudmannen, som inget vet var han är.