Enligt en ny rapport från Wärtsilä kan Europa halvera sin kraftsektors gasförbrukning, minska energikostnaderna med 323 miljarder euro / 356 miljarder dollar och öka energioberoendet före år 2030 om Europa snabbt ökar sin kapacitet av förnybara energikällor.

För att klara av energikrisen och möjliggöra en snabb minskning av koldioxidutsläppen uppmanar energiteknologiföretaget de europeiska ledarna att få till stånd en monumental men uppnåelig nivå av gränsöverskridande samordning och investeringar för att kunna leverera upp till 80 GW förnybar kapacitet per år med stöd av flexibel lastbalanseringsteknik.

Tillvägagångssättet som modelleras i rapporten skulle innebära att andelen förnybar energi inom elproduktionen ökar från cirka 33 procent i dag till över 60 procent år 2030. Den direkta effekten av detta skulle göra att elräkningarna minskar på både kort och lång sikt med eventuellt ända upp till 10 procent.

Det här tillvägagångssättet skulle, enligt Wärtsilä, kunna minska den årliga gasanvändningen inom kraftsektorn med 52 procent på hela kontinenten fram till 2030. Tack vare detta skulle regionen kunna undvika en gasförbrukning på 5 456 TWh, motsvarande 3,5 års ryska gasleveranser till EU1, vilket avsevärt skulle öka energioberoendet.

Rapporten, Europe’s Energy Future, visar hur man genom att snabba upp utvecklingen av förnybar energi också kunde bidra till att lösa den omedelbara energikrisen. Modelleringen av 33 europeiska länder, inklusive de 27 EU-medlemsstaterna, plus Storbritannien, Norge, Schweiz och Balkanländerna, visar att om mängden förnybara energikällor ökar till 50 procent av kapacitetsmixen till år 2025, kunde Europa spara 98 miljarder euro / 108 miljarder dollar i energikostnader.

–Att minska Europas beroende av dyra fossila bränslen för baslast och öka energioberoendet behöver inte kosta mer varken för kraftbolag eller energikonsumenter. Genom att påskynda övergången till ett rent energisystem skulle man kunna spara 323 miljarder euro / 356 miljarder dollar fram till år 2030 jämfört med om man behåller nuvarande tillväxttakt av förnybar energi, säger Sushil Purohit, vd, Wärtsilä Energy och vice vd Wärtsilä i en skriftlig kommentar.

–Därför efterlyser vi snabba beslut för att påskynda införandet av förnybar energi, ta itu med energipriskrisen och möjliggöra en snabb minskning av koldioxidutsläppen för att avvärja den akuta klimatfrågan. Det är dags nu.

För att nå de ambitiösa målen som Wärtsilä modellerat, måste de europeiska länderna tillsammans i genomsnitt lägga till 80 GW ny förnybar kapacitet varje år fram till 2030. Om vind- och solkraft ska kunna stå för baskraften måste de användas tillsammans med lastbalanserande teknologier, som exempelvis energilagring och framtidssäkra motorer för lastbalansering, vilka kan drivas med hållbara bränslen.

Wärtsilä har modellerat två scenarier för energiomställningen i Europa under det kommande årtiondet. Grundscenariot, som bygger på IEA:s statistik för förnybar energi 20212, visar att europeiska länder lägger till 40 GW ny kapacitet av förnybar energi varje år fram till 2030 (dvs. den utbyggnadsnivå som för närvarande kan ses i Europa). Detta skulle leda till en andel av förnybar energi på 50 procent fram till 2030. I det ambitiösa scenariot skulle man fördubbla mängden förnybar energi till 80 GW per år för att nå 61 procent förnybar energi år 2030.

I den modellen halveras också koldioxidutsläppen från 911 MMT CO2 år 2021 till 479 MMT CO2 år 2030. Denna utsläppsminskning motsvarar nästan hela Storbritanniens årliga koldioxidavtryck.