1. Chambers, Legal 500, Mergermarket, Årets advokatbyrå – vilka rankingar är viktiga för dig?

Anne Gynnerstedt:

– Jag går ej på rankingar överhuvudtaget. Jag har varit chefsjurist och bolagsjurist så många år att min uppfattning vart jag ska vända mig snarare baseras på referenser och jag tror knappt ens att jag tittar på rankingar. Många gånger tycker jag att rankingar är lite fånigt och jag fäster ingen större tilltro till dem. Vi använder advokatbyråer över hela världen och det finns mängder av rankingar och jag är väl medveten om hur det rankas i Sverige.

– Det är väl kanske roligt för en byrå om man får en bra ranking, men det innebär knappast att jag kontaktar just den byrån i Sverige. Generellt sett kan man väl säga att det är klart att konsulter gärna marknadsför sig genom olika utmärkelser. Men en ranking säger väl egentligen bara om personen eller byrån ifråga är hyfsat bra, men det är inte säkert att man vill ha dem för det.

Carl Hugo Parment:

– De tre första rankingsinstituten är överlag bra. Mergermarket är mest informativ och täcker även andra rådgivare utöver advokater, medan de båda andra är mer inriktade mot juridisk rådgivning. Dessa rankingar har högre värde än vissa andra rankingar där man betalar för att få exponering. Den sistnämnda rankingen kan man slänga på sophögen.

Karin Malmgren:

– Egentligen är dessa rankingar inte så viktiga när man väljer. Det är klart att man läser rubrikerna när en ranking-lista presenteras men mera för att man vill hålla sig à jour inom sitt verksamhetsområde.

Ulf Lindén:

–Jag kan inte påstå att några rankningar går utöver andra på ett signifikant sätt, men Årets Advokatbyrå är en intressant värdemätare för vad som händer på den svenska marknaden och vilka byråer som är på väg upp.

Martin Dell:

– Av dessa rankingar tycker jag att Legal 500 är ok om man vill veta vem som är aktiv på ett visst område. Årets Advokatbyrå är mycket bra på att avslöja vilken byrå som just nu har bäst marknadsföring, vilket konkurrenterna alltid bör studera noggrant.

2. Hur påverkar rankingarna ditt val av juridiska rådgivare?

Anne Gynnerstedt:

– Rankingar påverkar inte alls.

Carl Hugo Parment:

– När jag var chefsjurist på DnB NOR (Sverige) och stor uppköpare av juridiska tjänster var rankingarna inte avgörande för mina val av advokater och advokatbyråer. Dock följde man dessa rankingar av nyfikenhet och ibland när man skulle inhandla tjänster i obekanta länder hände det att man sneglade i rankingarna inför val av advokatbyrå. Numera är jag dock partner i en global advokatbyrå med 38 kontor i 26 olika länder så det är sällan jag gör affärer i länder där jag saknar tillgång till bra advokater.

Karin Malmgren:

– Att välja vem man vill samarbeta med i olika juridiska frågor är en mer komplex process än att titta på rankinglistor. Olika verksamheter och bolag har olika behov och det är detta, och hur samarbetet med de jurister man anlitar fungerar, som är utslagsgivande. Men visst – det är ingen nackdel att en byrå syns högt upp i en ranking-lista.

Ulf Lindén:

– Rankingarna spelar inte någon större roll när man väljer rådgivare. Men ibland när behöver en specialist inom ett visst område som man inte har jobbat med tidigare kan det vara bra att få en snabb överblick över vilka som anses vara de tunga experterna på området. Helst vill man dock ha en rekommendation från en kollega.

Martin Dell:

– De påverkar kunder utan erfarenhet från inköp på det aktuella området. Hos kunder som jobbar med de rankade juristerna kan rankingen dessutom bekräfta känslan att man ligger rätt. I praktiken visar rankingen vem som har många kontaktytor, vilket ger en hög igenkänning = ranking. Rankingen kan däremot inte mäta vem som är bäst. Ett exempel är att utbrytargrupper av delägare från någon av de stora byråerna, där dessa jurister ingick i en tier 1-rankad grupp, nästan alltid direkt hamnar på tier 3 eller 4. Varför? Har deras byte gjort att de har blivit sämre rådgivare?

3. Brukar du själv ställa upp i undersökningar?

Anne Gynnerstedt:

– Helst inte. Jag har ofta ont om tid och får mycket förfrågningar om att besvara årets advokatbyrå med mera. Jag får mängder med mail varje dag och då måste man prioritera och då tar jag helt enkelt bara bort sådana förfrågningar. Jag säger inte att det inte är rätt metodologi, men jag arbetar inte på det viset. Jag ringer hellre andra advokater eller chefsjurister och frågar och jag har betydligt större förtroende för sådana referenser än rankingar av advokatbyråer. Men det är klart, satt man på en advokatbyrå skulle man säkert göra en stor affär av det.

Carl Hugo Parment:

– Nu har jag precis återgått till advokatverksamhet, men om något år eller så räknar jag med att ha en relativt hög ranking inom mina specialområden som är bank & finance samt private equity.

Karin Malmgren:

– Ja, om jag har tid. På senare tid har det blivit väl många förfrågningar och då börjar man tacka nej.

Ulf Lindén:

– I mån av tid, men ofta blir de dessvärre obesvarade.

Martin Dell:

– Ja.

4. Hur kan man mäta om en advokat gör ett bra jobb?

Anne Gynnerstedt:

– Olika. Jag bedömer utifrån den service man får. Och om jag får ett svar som är användbart för det uppdrag jag har så är det ett gott betyg. Det händer att jag får en utredning som går ut på att jag måste komplettera med något och då är man ju knappast nöjd. Jag vill ha konkreta och handfasta råd. Som bolagsjurist är jag van att jobba handfast och pragmatiskt så jag måste få hjälp med att applicera en fråga på en verklighet. Får man fem-tio sidor som är mer av en utredning blir man knappast nöjd. Jag vill hellre ha brainstormning och att advokaten verkligen intresserar sig för affären/verksamheten. Då får man den bästa juristhjälpen.

Carl Hugo Parment:

– En bra advokat ser till att affärer och transaktioner blir genomförda med så lite besvär som möjligt för klienten. Kreativitet och affärsmässighet är också väldigt viktigt. Man märker ganska snart om man har ett bra eller dåligt ombud.

Karin Malmgren:

– Man gör en sammanvägd bedömning av en mängd olika parametrar, främst kompetens och förståelse för den verksamhet som man som uppdragsgivare bedriver men också andra faktorer som tillgänglighet och service – och, förstås – kostnadseffektivitet.

Ulf Lindén:

– Känner inte till någon objektiv mätmetod, men visst skulle man kunna ha ett nöjd klient-index baserat på intervjuer.

Martin Dell:

– Inköpsavdelningarna tar över rollen som inköpare från bolagsjuristerna och de är vana vid att kunna mäta objektiva kriterier. Men hur mäter man kvalitén? Ofta ersätts objektiva bedömningar med mjuka värden, till exempel att man ”känner” sig säker med advokaten. Detta gynnar en advokattyp som har hög EQ. Mitt råd till klienter är att kolla tre saker: Erfarenhet från samma slags ärende eller bransch, pris och hur hungrig en byrå verkar vara på jobbet.

5. Vilken var veckans viktigaste nyhet?

Anne Gynnerstedt:

– Det här med skuldkrisen i Europa och hur EU ska klara av att hantera den. En viktig fråga för Sverige är hur staten och politiker ska hantera investeringar i framtida kärnkraft.

Carl Hugo Parment:

– I advokatbranschen var det nog insiderskandalen hos Vinge. Den mest överraskande nyheten var annars advokatfirman Delphis pressmeddelande om att de har blivit utsedda till årets advokatbyrå inom bank & finans.

Karin Malmgren:

– Det beror på vilket perspektiv man har. En intressant nyhet inom det affärsjuridiska området var att en jurist häktats, misstänkt för insiderbrott. Sen var det glädjande att IKEA planerar många nyanställningar i Sverige, i denna tid av marknadsoro.

Ulf Lindén:

– De svenska pensionsbolagens skakiga situation var nog en nyhet som många reagerade på.

Martin Dell:

– Om vi räknar sju dagar tillbaka – att HIF vann Allsvenskan.