Hallå där Tommy, din nya bok heter Demokratiparadoxen. Vad innebär det – vad syftar du på?
– Demokrati är både ett sätt att organisera samhället och ett sätt att fatta kollektiva beslut. Boken handlar om det senare och mer precist hur röster används för att utse vinnare i val och omröstningar. I den processen kan det uppstå paradoxer, alltså en oöverenstämmelse mellan vad en teori förutspår och vad det sunda förnuftet förväntar sig. Min bok handlar om sådana paradoxer och argumenterar för att de faktiskt inträffar i demokratiska val och omröstningar lite oftare än vad man först kanske föreställer sig att de gör, säger han.

Du menar att vattenbufflar är mer demokratiska än karpfiskar, och att det på samma sätt går att hävda att Sverige är mer demokratiskt än till exempel Frankrike. Förklara!
– När djur ska enas om, till exempel, fortsatt färdriktning så gör de det på lite olika sätt. Vattenbufflar ’röstar’ genom att varje buffel indikerar sin önskade färdriktning med hjälp av sin kroppsposition. Karpfiskar följer efter sin granne i stimmet. Eftersom varje fisk, till skillnad från bufflarna, då inte har lika stort inflytande i beslutet går de att hävda att deras beslut är mindre demokratiskt, precis som olika demokratiindex visar att Sverige är mer demokratiskt än Frankrike.

Du skriver om Gerrymandering, som går ut på att planera valkretsar och dess utformning på ett sätt som gynnar de egna kandidaterna. Berätta mer om det!
– Genom att påverka valkretsarnas utformning och dess gränsdragning kan kandidater med relativt mindre stöd gå vinnande ur kampen mot kandidater med större stöd. Det är en vanlig strategi i bland annat USA där de två dominerande partierna lägger miljontals dollar på att påverka just valkretsindelningen. För att undvika det problemet bestäms nationella valkretsar ofta av etablerade geografiska gränser såsom landskapsgränser vid riksdagsval i Sverige.

Du jämför även val av abbedissor i 1500-talets Venedig med metoder som används av agendasättare idag. Går det verkligen att jämföra detta?
– Faktum är att de mer moderna metoderna inte skiljer sig så mycket från de äldre. Metoden som nunnorna använde för att utse nya abbedissor används än idag i hela världen, till exempel vid folkomröstningar och voteringar i parlament. Och precis som då kan agendasättare tjäna på att bland annat utforma omröstningars valomgångar eller genom att föreslå en tolkning av deras utfall.

I valet 2010 fick Socialdemokraterna 109,2 mandat – vilket efter avrundning blev 113 mandat, i samband med att riksdagsmandaten skulle fördelas. Hur kan det bli så – är det unikt för Sverige?
– Det är inte unikt för Sverige och ett problem som är känt sedan slutet av 1700-talet. Det är helt enkelt inte är så lätt att avrunda som man först kanske kan tro. I 2010 års riksdagsval komplicerades det hela av det dåvarande systemet med fasta valkretsmandat. Sedan valet 2018 används nya regler, vilket dock inte betyder att valsystemet är perfekt idag.

Vad vill du säga med din bok – vad vill du påverka med den?
– Även om demokrati som beslutsform är det enda moraliskt rätta systemet så ska man inte inbilla sig att det är lätt att bestämma vem som vinner ett val eller en omröstning bara för att folk går och röstar. De flesta system har sina fördelar, men alla har sina nackdelar. Jag vill påverka medvetenheten om det eftersom jag tror att det är bra för demokratin på sikt.

Du har även arbetat med algoritmbaserade organbytesprogram. Hur fungerar de och vad ger de för effekt?
– Jag är en av grundarna till Skandinaviens första njurbytesprogram där en algoritm bestämmer vem som ska tilldelas ett nytt organ. Genom den mer sofistikerade matchningsprocessen kan antalet donationer med levande donatorer öka med upp till 10 procent i ett land som Sverige. Just nu rullar algoritmen i Sverige, Danmark, Norge och Finland.

Du har även arbetat med algoritmbaserade system för placering av kvotflyktingar. Hur har det fallit ut?
– Efter flyktingkrisen 2015 började vi fundera på hur man med hjälp av algoritmer kan bestämma var flyktingar bör placeras i ett land för att öka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Sedan ett par år tillbaka används vårt system för cirka 5 procent av alla kvotflyktingar i USA. Det spar administrationstid, men det verkar också som det ökar sannolikheten att flyktingar faktiskt får ett jobb, säger Tommy Andersson.