"Vitalisera utan att förvanska"

Realtid.se träffar Palmgrens vd och ägare, Catharina Herré, i butiken på Sibyllegatan 7 på Östermalm i Stockholm. Samma gata som Palmgrens haft som adress sedan det grundades 1896.

Catharina Herré har arbetat drygt tjugo år på NK med försäljning, administration, ekonomi och längst inom inköp. Efter 11 år som inköpare av damaccessoarer, bestämde sig Catharina att gå vidare med nya utmaningar och fick snart en förfrågan om att bli partner kring varumärket Palmgrens som då ingick i den koncernen där hon arbetade. En verksamhet som legat i törnrosasömn under många år.

– Med Palmgrens historik och förutsättningar lät det väldigt spännande och jag beslutade mig för att anta utmaningen att vitalisera ett gammalt varumärke utan att förvanska det.

Johannes Palmgren föddes i ett torp i Skåne 1869. Vid sex års ålder blir han moderlös och som tolvåring även faderlös. Endast 27 år gammal grundar han företaget 1896 på Sibyllegatan 17. Tack vare sin höga ambition och hantverksskicklighet får Palmgrens redan 1903 utnämningen Kunglig hovsadelmakare, nu med stor kundkrets både i Sverige och internationellt, en utnämning som Palmgrens än i dag har, endast med den ändringen att idag sys inga sadlar och blir då istället Kunglig Hovleverantör.

I mitten av 1970-talet dog textilindustrin i Sverige. Ett slit- och slängsamhälle rådde och det var populärt att köpa produkter från dåtidens lågprisländer som Italien, Jugoslavien, Spanien och Portugal. Palmgrens ateljéverksamhet bar sig inte och såldes till barnbarnet, Bengt Jällgård.

Varumärket hade slumrat under flera år när Catharina Herré gick in som ägare i bolaget 2004 tillsammans med två andra partners, som Catharina efterhand har köpt ut och idag är hon ensam ägare till varumärket. Ett första steg efter att Catharina tog över var att rensa bort de externa varumärkena som då ingick i sortimentet och ta fram Palmgrens egna ”dna” igen. Allt sågs över: logotype, emballage, sortiment, produktion, design och även det som fanns i arkiven.

– Min vision var väldigt tidigt att jag skulle gå in och vitalisera varumärket utan att förvanska det. Nya varumärken kan alla skapa men att ta ett gammalt varumärke – med sin historia i en nutid till en framtid – är något helt annat. En spännande utmaning och det fick absolut inte bli ett museum.

Idag består Palmgrens sortiment av handväskor, portföljer, bagar, smyckesförvaring och inredning sytt i vegetabiliskt garvat kalvskinn enligt klassisk hantverkartradition.

– Vi försöker ständigt att bredda inom varje segment utan att öka antalet segment.

Många av Palmgrens kunder börjar med en skrivbordsserie. Sedan tittar Catharine Herré på vad kunden kan önska sig vidare för att kunna bygga kundens behov av Palmgrens produkter under en lång tid.

– Produkten är i grunden bra men utmaningen ligger i hur vi kan förfina och utveckla den utan att förvanska den. Det kan innebära andra färger och att uppdatera modeller.

Knappasken är ett exempel på en storsäljare som funnits i 80-90 år. En annan av Palmgrens klassiker är rottingväskan som är i produktion sedan 1950. Väskan var en storsäljare under 50-, 60-, 70-, 80-talet och dippade på 90-talet och sedan lyfte den på 2000-talet.

Väskan relanserades med nya färger och nya funktioner.

– Vår rottingväska är ju öppen och vissa kunder är oroliga över att man ser innehållet och kan bli bestulen. Då gjorde vi en nyckelring, innerväska och mobilfack för att möta kundernas behov. Det är ett bra exempel på hur vi utvecklar en befintlig produkt.

Catharina Herré är huvudansvarig för form och design och stämmer gärna av med olika grupperingar. Bland annat teamet på de fem anställda och ateljéerna besitter fantastisk kunskap berättar hon. Ateljéerna med den tekniska kunskapen på vad som kan göras och olika kombinationer av material. Inspiration får hon på resor och kan bland annat komma från en tapet, kruka, väska eller ett vackert skinn.

Palmgrens har sedan 2008 samarbetat med olika designers.

– Fabriken sitter med sitt kunnande och designern har sin idé och sedan är det upp till mig och vara projektledare och få ihop produktionen och förmedla designerns önskan.

Först ut var Thomas Sandell.

– Jag kontaktade Thomas och han tyckte det var en kul idé. Han ritade fyra olika väskmodeller och sedan åkte vi till en av våra ateljéer i Italien och ritade och tillverkade dem på plats. Det rullar på och vi säljer väskorna fortfarande. Thomas kompletterade serien med ytterligare två modeller efter något år.

Samarbetet med House of Dagmar utgick från rottingväskan och utmynnade i en innerväska med deras textil-print och även en clutch. Det senaste samarbetet var med Monica Förster som resulterade i tre väskmodeller som lanserades hösten 2014. Väskorna är de senaste tillskotten av produkter, som nu finns representerade i Nationalmuseums samlingar från Palmgrens, som en del av det svenska design och kulturarvet.

Har samarbetet varit lönsamt?

– Samarbetet är främst positivt för varumärket. Det är inte bara försäljningssiffror som räknas utan samarbeten med olika designers tillför företagets varumärke och vårt team enormt och fungerar som en vitamininjektion i verksamheten. Vi gör även olika projekt tillsammans med nya unga formgivare och designers, fortfarande under utbildning, tillsammans med Beckmans Design högskola. Vi tar del av varandras idéer och kunnande och det ”boostar” hela företaget.

Palmgrens har valt att producera i Europa vilket ger möjligheten att följa produktionen på nära håll och dessutom undvika långa transporter. Palmgrens jobbar i dagsläget med fem till tio ateljéer. Enligt Catharina Herré finns det duktiga sadelmakare i Sverige men ofta saknas bredden i produktionen. 

– Vi har vissa fabriker som jobbar med smyckeskrin och askar och andra som jobbar med småläder och portföljer. Att tillverka handskar med det tunna skinnet är en helt annan teknik än att göra väskor och kräver olika kunskap och maskinpark.

Hur väljer ni ateljéer?

– Både utifrån tradition – de vi tidigare arbetat med – och utifrån kunnande ofta i kombination med vår storlek. Det är viktigt att vara jämspelt med sin motpart. Eftersom vi arbetar med korta serier för att undvika stora lager föredrar vi att arbeta nära ateljéerna. Förutom Sverige jobbar vi med England, Spanien och Italien där man har behållit en hantverkstradition som man inte gjort i Sverige.

Kromgarvning är den vanligaste metoden för att industriellt garva djurhud till läder. Av Palmgrens läderproduktion är 95 procent vegetabilisk, vilket innebär att den är barkgarvad med mimosabuskens bark istället för krom.

–Tekniken är dyrare men vi upplever att skinnen blir vackrare och det syns i skinnet var kossan har sträckt sig, kliat sig eller fått ett myggbett. Att du ser allt det här gör det till ett vackert skinn som kommer åldras vackert om du sköter om det.

Hur stora ska ni bli?

– Jag ser inget egenvärde i att bli en stor aktör. Min vision är att ha ett välfungerande varumärke som ständigt känns aktuellt och som får fortsätta att växa organiskt. Jag är i grunden en analog person men förstår vikten av att ha en digital närvaro och ser potentialen när våra internationella kontakter växer genom vår webshop och medverkan i sociala medier, även om den huvudsakliga försäljningen fortfarande sker i butiken.

När det gäller marknaden har Palmgrens valt bort det traditionella sättet att arbeta med återförsäljare.

– Vi värdesätter den direkta kontakten med våra kunder som vi får i mötet i butiken, en direkt respons på våra produkter och även förslag till utveckling.

Men Palmgrens arbetar med några få återförsäljare, tre stycken i Sverige varav NK är en av dem, och sedan finns en återförsäljare i Greenwich Connecticut, New York. En “pop-up” affär är på gång i Amsterdam till våren där Palmgrens ingår som ett av flera svenska varumärken.

– Det är kul att testa nya marknader där vi själva är aktörer men att etablera sig på en ny marknad kräver en stor insats och lokalkännedom. Med näthandel och sociala medier får vi en annan närhet och för Palmgrens kan det därför vara bra att istället alliera sig med befintlig, lokal aktör och gästspela för utvärdering.

Palmgrens gör en hel del business-to-business uppdrag och här ser hon en stadig utveckling.

-Vi har bland annat uppdrag för Hotel Diplomat, hotell Skeppsholmen, Ett Hem och Berns Hotel där våra produkter finns representerade. Vi formger även produkter efter kundens önskemål och bland annat gjorde vi ett läderfodral till Mathias Dahlgrens Matsalen när de bestämde sig för att presentera menyn på en iPad.