Natten till söndag ställde Sverige tillbaka klockan en timme och återvände till vintertid. Samtidigt finns en liten norsk ö där invånarna en gång föreslogs göra något betydligt radikalare, strunta i klockan helt. Historien om Sommarøy säger också något om hur märkligt ung vår besatthet av minuter faktiskt är.
Ön som ville avskaffa tiden – här behövs klockan knappt
Ön där solen vägrar gå och lägga sig
Sommarøy ligger 56 kilometer väster om Tromsø i Norge och har omkring 300 invånare. Mellan den 18 maj och 26 juli går solen inte ner.
Det var bakgrunden till att ön 2019 blev världsberömd för ett förslag om att bli världens första tidsfria zon.
Klockor hängdes på en bro. En namninsamling presenterades för en norsk parlamentariker. Internationella medier som BBC älskade historien om arktiska rebeller som fått nog av möten klockan 09.00 och lunch exakt 12.30.
Problemet var att upproret till stor del var marknadsföring.
Bakom kampanjen stod Innovation Norway, den norska statliga organisationen för bland annat turistmarknadsföring. När detta blev känt fick organisationens chef be om ursäkt.
Men idén vägrade riktigt att dö.
En hotellanställd på Sommarøy säger till BBC att tanken hade diskuterats långt innan PR-folket kom in i bilden.
”Det var en rolig idé som vi brukade prata om ibland. På sommaren lever vi på sätt och vis utanför tiden ändå.”
Golf kan bli slutet för sommartiden – om Trump får som han vill
Donald Trump vill skrota tidsomställningen och införa sommartid året runt. Enligt Moneyweek handlar det om favorithobbyn golf. I juli röstade
Vi har inte alltid tittat på klockan
Det märkliga är att människan under större delen av sin historia levde betydligt mer som invånarna på Sommarøy.
På bondesamhällets tid gick människor upp när det ljusnade och arbetade tills mörkret föll. Klockor var dyra och det fanns begränsad anledning att veta om klockan var 10.17 eller 10.43.
Kyrkklockor och offentliga ur hade visserligen funnits i europeiska städer i århundraden. Men industrialismen gjorde klockslaget till en central del av vardagen. Fabriker behövde människor på plats samtidigt. Arbetet fick start- och sluttider och pauser började mätas.
Järnvägen skruvade åt systemet ytterligare.
Fram till 1800-talet kunde olika städer ha olika lokal tid beroende på solens position. I Sverige skilde det exempelvis 24 minuter mellan Stockholm och Göteborg.
Det fungerade utmärkt när resan tog lång tid. Det fungerade sämre när ett tåg skulle avgå 14.32.
Den 1 januari 1879 infördes därför svensk normaltid i hela landet.
Och nu flyttar vi tiden två gånger om året
Sedan gjorde människan något ännu märkligare. Vi bestämde oss för att själva flytta på tiden.
I går, söndagen den 25 oktober, gick Sverige och större delen av Europa tillbaka från sommartid till normaltid. Klockan 03.00 blev 02.00.
EU har diskuterat att avskaffa de halvårsvisa tidsomställningarna sedan 2018. Europaparlamentet röstade 2019 för att systemet skulle upphöra, men medlemsländerna har fortfarande inte kommit överens. Därför fortsätter vi att skruva klockorna fram och tillbaka.
På Sommarøy känns diskussionen mindre teoretisk.
Turisten Ewa Kaczyński reste dit lockad av idén om ett liv utan tid.
”Första dagen blev jag lite besviken eftersom tiden förstås behövs för att världen ska fungera”, säger hon till BBC.
Sedan stängde hon av telefonen.
”Kanske räckte det att börja prata om tiden. Den verkar betyda mindre här än hemma.”
En annan besökare berättar att han badade mitt i natten under midnattssolen.
”Jag hade inte kunnat gissa vad klockan var om jag inte haft en klocka.”
Nästa buss gick däremot fortfarande enligt tidtabellen.
Nu tröttnar hela Europa på tidsleken med ”sommartid”
Nu har EU fått nog av sommartiden och tidskaoset som varje vår och höst förvandlar hela kontinenten till en sömnig zombiezon. Spaniens premiärminister
