När USA delar ut inreseförbud brukar det handla om sanktionerade oligarker eller diktatorer med dålig stil. Nu gäller det i stället europeiska aktivister mot näthat – och en tidigare EU-kommissionär. Det är en markering. Och en ganska högljudd sådan.
Inreseförbuden som öppnar ett nytt techkrig mellan USA och EU
Viggo Cavling
Uppdaterad: 30 dec. 2025Publicerad: 30 dec. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Tysk näthatsbekämpning på svarta listan
Den tyska organisationen HateAid, som jobbar med juridiskt och psykologiskt stöd till människor som utsätts för hat och hot på nätet, har hamnat i skottlinjen. Organisationens två ledare belades med inreseförbud till USA. Motiveringen från Washington är att de skulle ha bidragit till ”censur” av amerikanska plattformar.
Bakom beslutet står administrationen under Donald Trump, med utrikesminister Marco Rubio som tydlig megafon. På X talar Rubio om ”radikala aktivister i Europa” som försöker tvinga amerikanska bolag att anpassa sig till europeiska värderingar. Underförstått: sluta.
HateAid svarar att detta är ett försök att skrämma kritiker och underminera europeisk lagstiftning. Organisationen bildades efter det tyska valet 2017 och har sedan dess varit ett rött skynke för delar av den amerikanska högern.
Läs även: Bingefylla: Därför är ”bara på nyår” en kass idé
ANNONS
Senaste nytt
Digital Services Act i USA – lag, inte åsikt
I samma veva drabbas Thierry Breton, arkitekten bakom EU:s Digital Services Act. Det är lagen som tvingar stora plattformar att ta ansvar för hat, hot och desinformation. USA:s linje är att detta i praktiken är ett angrepp på yttrandefriheten.
ANNONS
Breton svarar att ”censuren inte finns där ni tror”. Frankrike backar honom fullt ut och påminner om att lagen är demokratiskt beslutad av samtliga EU-länder. Det handlar alltså inte om aktivism, utan om lagstiftning. En detalj som verkar irritera Washington mer än den borde.
Läs även: Europas flygbolag bromsar – tjänar ändå mer
Musk i bakgrunden – alltid Musk
I kulisserna finns Elon Musk, ägare till X, som tidigare attackerat flera av de organisationer som nu fått amerikanska sanktioner. Bland annat Center for Countering Digital Hate och Global Disinformation Index.
Musk har kallat dem ”kriminella” efter att de pekat ut desinformation på hans plattform. USA:s åtgärder innebär nu att vissa av dessa personer riskerar att inte bara stoppas vid gränsen, utan även utvisas.
Principstrid, inte pappersarbete i USA
Det här är större än några inreseförbud. Det är en öppen konflikt mellan USA:s tech-libertarianska syn och Europas regleringsvilja. Mellan ”plattformarna vet bäst” och ”lagen gäller även digitala jättar”.
Europa lär inte backa. USA lär inte mjukna. Resultatet är ett digitalt kallt krig där passkontrollen råkar vara första slagfältet.
ANNONS
Snart får den skånska metropolen sitt eget lyxiga spahotell
I juni öppnar Willow i den skånska metropolen vid havet. Sexton våningar, havsutsikt, spa, tre restauranger och skybar.
Så påverkas svenskar i praktiken
För de flesta svenskar händer ingenting alls. USA-resan, affärsmötet i New York och konferensen i Silicon Valley rullar på som vanligt. Inga nya formulär, inga nya köer, ingen ny paranoia vid gränskontrollen – än.
Men för svenskar som arbetar med digitala rättigheter, plattformsreglering, forskning om näthat eller EU-nära lagstiftning är signalen tydlig. Det som i Europa ses som juridik och demokratiskt beslutad ordning kan i Washington plötsligt tolkas som ideologi. Eller värre: illojalitet.
Det betyder inte att svenska aktivister, forskare eller tjänstemän står näst på tur. Men det betyder att USA markerar. Och när stormakter markerar brukar det sällan stanna vid symbolik.
Kort sagt: för turisten är det business as usual. För den som jobbar nära EU:s digitala muskler är det läge att läsa det finstilta, även i passkontrollen.
Nu är detta världens största stad
I decennier har Tokyo burit titeln som världens största stad. En sådan där etikett som sitter kvar av gammal vana. Nu är den borta. Enligt FN är det i
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS