– Nej, för fan. De avsnitt av ”Otroligt antikt” som sänds nu är inspelade för ett år sedan. Jag vet inte varför programmet inte får fortsätta, men tv-ledningen har ju haft sitt att säga. Vi har haft otroligt bra tittarsiffror, samtidigt har produktionen hållit på i sex år. Så det är väl dags att hitta på något nytt?

Varför tog du jobbet på Connoisseur?

– Jag har varit skribent för tidningen tidigare, och jag känner vd:n Susanne Ytterskog. Vi har alltid haft en bra diskussion, men jag har aldrig varit närmare knuten till dem. Så frågade de en dag och jag sa ja.

Vad ska du föra in i tidningen?

– Läsarna har egentligen bara en sak gemensamt, att de betalar mest skatt i Sverige. Det innebär inte att de har samma intressen. Då behöver man en bredd. Det kan inte bara handla om cigarrer och konjak. Jag är road av historia, konst, mat, resor och udda sporter.

I en intervju i Aftonbladet uppgav du att din inkomst låg på 350.000 kronor. Det är en bra bit under Connoisseurs inkomstkrav på en miljon kronor. Är verkligen inkomst ett bra sätt att välja prenumeranter på?

– Tja, det finns ju tusen olika sätt, det är bara ett. Det är tidningens idé, så det är inte mycket jag kan göra.

Borde även antikviteter räknas in i förmögenheten?

– Nej, det tycker jag inte, det blir så krångligt. Det finns ju bara ett sätt att värdera dem, att sälja.

Vilka tidigare erfarenheter har du av tidningsmakeri?

– Jag har varit skribent i olika tidningar och haft ”Fråga Peder”-spalter bredvid ”Fråga Malena”. Men framförallt har jag jobbat med auktioner och då har jag haft ansvar för produktionen av auktionskataloger.

Är det en deltidstjänst du tillträder?

– Ja, det är det. Magasinet kommer bara ut fyra gånger om året. Det är ett heltidsarbete i perioder, men hade det varit det jämt hade det inte fungerat. Jag jobbar frilans med många sorters jobb, med allt från design, till skådespeleri, till skriveri och en jävla massa elände.

Vad tyckte du om tidningen när du jobbade som skribent?

– Jag har tidigare kommit med synpunkter på den redaktionella kvaliteten. Jag är en perfektionist. När frugan har varit och handlat och ställt saker i kylskåpet brukar jag plocka ut allt igen och sedan sortera om det. Jag är en kylskåpsfetischist. Men jag vet vad jag vill ha. Har jag en skribent som skriver om en sport jag tycker är ointressant kan jag inte tycka till om innehållet, men väl kvaliteten. Tidigare har det varit lite si och så med det.

Är det något läsarna har kommenterat?

– Det vet jag inte riktigt. Så fort det är ett faktafel i tidningen får man reaktioner. När det gäller stavfelen tror jag inte folk märker dem längre. Inte ens våra stora dagstidningar vet hur man stavar. Jag slutade prenumerera på SvD, för jag stod inte ut, det var stavfel i varje artikel. Jag fattar inte hur det går till, men jag är som bekant inte svenskalärare.

Heter det inte svensklärare?

– Ja, till och med.

Hur ser ditt första nummer av tidningen ut?

– Jag tror inte att det ska bli så himla stora förändringar, utan vi håller oss till ett livsstilskoncept. Just i Connoisseur har vi en frihet i och med att vi inte har en fast fixerad läsargrupp. Vi har 40-60.000 människor som läser tidningarna, men vi vet inte vad de är intresserade av. De har förstås alla möjliga intressen. Jag själv är intresserad av intressanta människor och kommer att försöka leta efter bra personporträtt. Och så gillar jag resmål som inte är förutsägbara. Utöver det gillar jag mat och dryck, och där finns det mycket att skriva om.

Slutligen, Hänt Extra slog nyligen upp på förstasidan att du höll på att brinna upp i ett sekunddrama, men räddades av Anna Book. Har du hämtat dig efter chocken?

– Ja, absolut. Det blev bara ett hål i min kavaj.