Ett antal amerikanska analytiker anser att den amerikanska börsen är allt sämre som långsiktig investering. Avkastningen är för dålig på 20 års sikt. Men resonemanget har en hel del potthål, anser analytikern  Peter Malmqvist, bland annat chef för Aktiespararnas Analysguiden. Han är skeptisk till siffrorna eftersom vad som avgör utvecklingen är vilken tidpunkt som utvecklingen mäts ifrån.

– Det är svårt att mäta efter ett rally vilket det var fram till och med 1999, säger Peter Malmqvist.

Från 1996 till 1999 hade det amerikanska storbolagsindexet S&P500 gått upp med mer än 120 procent. Indexet stod i topp den 24 mars 2000 och föll därefter 50 procent till och med 2002.

– Mäter man till exempel från 2003 blir siffrorna mycket bättre, säger Peter Malmqvist.

Han tycker inte heller att riskkapitalbolagen eller deras aptit på ”enhörningar” är störande för börsens utveckling.

– Det kan ha betydelse i enstaka procent. Men ser man på börsen i ett superlångt perspektiv så har de enskilda värdedrivarna alltid varit sektorer kopplade till trender, till exempel oljebolagen på 1970-talet, läkemedelsbolagen på 1980-90-talen och därefter IT-bolagen. Från 2004 har bland annat verkstadsbolagen och basbolagen tjänat på Kina-expansionen. Det var därför Boliden och SSAB plötsligt tjänade stora pengar, säger Peter Malmqvist.

Idag är det framväxten av internetrelaterade bolag som gäller.

– En trend kan samla värden men det är först när miljontals småsparare hakar på trenden och sätter in sina pengar i fonder och pensionsförsäkringar som trenden bekräftas och börsen lyfter.

Samma resonemang gäller för den svenska börsen även om utvecklingen de senaste 20 åren varit bättre än för den amerikanska. Räknat från 1 januari 1999 och till och med 2018 så har Stockholmsbörsen gått upp 8,7 procent nominellt per år inklusive utdelningar. Inflationen har varit cirka 1,3 procent per år.  Stockholmsbörsen har därmed haft en real avkastning om 7,4 procent per år de senaste 20 åren. Det är bättre än den amerikanska men volatilitet har också varit högre.

Peter Malmqvist påpekar att börjar man uppräkningen från och med den 1 januari 2003 och fram till och med 2018 så har Stockholmbörsen gått upp 12,3 procent nominellt per år eller drygt 11 procent realt. För den amerikanska börsen är motsvarande siffra 9,2 procent eller drygt 7 procent realt. Den ökade avkastning mätt från 2003 har sina förklaringar.

– 1999 är ett besvärligt år att mäta ifrån eftersom börsfesten närmade sig sitt slut, säger Peter Malmqvist.

I slutet av december 1999 var det genomsnittliga p/e-talet 37 på Stockholmsbörsen, på prognos för 2000. Ericsson hade ett p/e-tal på 120 på prognos om en vinst på 22 miljarder kronor. Ericsson stod också för 40 procent av börsvärdet.

– Förutom tidpunkten från vilken man räknar så påverkas utvecklingen också till stor del av om utdelningen är inräknad eller inte,  säger Peter Malmqvist.