- Publicerad
- Uppdaterad
Fusionsenergi är mirakellösningen som ger stora mängder energi utan några negativa sidoeffekter – och i mitten på 2030-talet kommer detta att vara verklighet. Det säger Philip von Segebaden från Novatron Fusion, som just nu håller på att bygga sin första prototyp på KTH.
Anders Frick
Att imitera solens sammanslagning av atomer för att frigöra energi genom fusion – det är ingen nyhet. Det har forskare försökt att göra i åtminstone 70 år. Problemet är att hålla fusionsplasman på plats med hjälp av magnetism. Och det är där som Novatrons lösning kommer in:
– Vi har tagit fram ett nytt magnetfält som löser problemet med plasmastabiliteten. Det är den unika innovationen och patentet kring vårt bolag, säger Philip von Segebaden till Realtid i samband med ESG-dagen.
Han har titeln Director of Partnerships på Novatron Fusion och tillsammans med vd Peter Roos och övriga kollegor tog han nyligen in 60 miljoner kronor i riskkapital från KTH Holding, EIT Innoenergy, Climentum Capital, Industrifonden och Santander Innoenergy Climate Fund. Pengarna ska gå till att fortsätta utveckla Novatrons första testreaktor i Alfvénlaboratoriet på KTH i Stockholm. Målet är att få bekräftelse på att tekniken fungerar och att utrustningen håller.
– Det är inte en fusionsreaktor ännu, utan testreaktorn är till för att visa att just vår lösning kommer att fungera. Så det är ett delsteg på vägen. Men nästa maskin som vi ska bygga kommer vi att göra fusion i, säger Philip von Segebaden.
Och hur långt bort är det i tiden?
– Den första maskinen ska vi ha klar 2027, vilket är relativt snart. Sedan är det många steg efter det för att industrialisera. Men tron idag i branschen är att det är fullt realistiskt att vi har fusionsenergi som el på nätet i mitten av 30-talet, säger han.
Vad är de största problemen på vägen dit?
– Dels de tekniska. Det svåraste idag är att kunna hålla plasman stabil. Det finns olika tekniker för det. Där tror vi att vi har hittat kanske det bästa angreppssättet för att lösa det. Sedan är det även politiskt och regulatoriskt. Det behöver finnas en vilja för att det här ska kunna rullas ut, säger han.
Ni har totalt tagit in ungefär 100 miljoner kronor för att kunna bygga den första testreaktorn – vad händer sedan?
– Nästa stora steg är att skapa Novatron 2 som kommer att vara betydligt större. Då tror vi att vi behöver ungefär en miljard kronor för att göra det fullt ut. Så det är en flerårig resa som tar sin början nu egentligen, säger han.
Och även den kommer att byggas på KTH, eller?
– Vi får se om det ens är Sverige. Vi har fått flera propåer redan från att göra detta utomlands. Vi vill vara ett svenskt bolag och vi vill att Sverige ska vara med. Men Sverige behöver vakna lite också, säger Philip von Segebaden.