Erik Nilsson, allokeringsansvarig på Öhman Fonder, förklarar varför fondbolaget ändrat synen på aktier och varför han inte är säker på att vi ännu inte sett botten på aktiemarknaden.

Från tydlig övervikt i aktier till lätt undervikt
–Vi har successivt minskat den tydliga övervikt av aktier vi hade under senhösten förra året till att idag ha en lätt undervikt. 

– Den makroekonomiska miljön är utmanande för riskfyllda tillgångar som aktier och företagsobligationer och än så länge ser vi inte några signaler på att en vändning kommer det närmaste kvartalet. Marknaden har till viss del tagit höjd för ett sämre makroekonomiskt scenario i aktiekurserna, men vi är inte övertygade om att vi har sett botten än, säger Erik Nilsson.

Lägre andel småbolag och tillväxtmarknader
– Vi har i flera steg minskat riskerna i portföljen sedan årsskiftet, bland annat genom att minska inom småbolag och tillväxtmarknader. Vid någon tidpunkt vill vi ha med dessa byggstenar igen, men vi är försiktiga så länge den cykliska motvinden blåser.

Större sannolikhet för ytterligare lägre risk
– Just nu är det snarare större sannolikhet för att vi ytterligare minskar risken i portföljen om vi exempelvis ser ännu högre räntenivåer på svenska tioåriga obligationer eller en stark rekyl upp för aktiemarknader. Till exempel skulle vi kunna komma att minska aktieandelen ytterligare till förmån för räntepapper eller justera fördelningen mellan globala och svenska aktier.

Svagare realekonomi kan ge köpsignal
– När vi får tydligare bekräftelse på att realekonomin bromsar in i form av minskad efterfrågan och en svalare arbetsmarknad är den spekulativa aktiemarknaden, som ju alltid blickar framåt, mer mottaglig för att måla upp en ljusare framtida konjunkturbild. I ett sådant läge tillsammans med återfunnen riskaptit borde svenska aktier ha potential till god avkastning. Svenska aktier tenderar att gynnas av allmänt högre riskaptit och gå bra när tillväxten är i en accelerationsfas, eftersom Stockholmsbörsen har en hög koncentration av verkstadsbolag.

Lägre inflation krävs för att köpa tillväxtaktier i USA
– Amerikanska tillväxtaktier håller vi också ett öga på, men där behöver vi se tydligare signaler på att inflationscykeln är på väg ner innan vi ökar andelen i portföljen. Även om vi troligen såg toppen i årstakt för amerikanskt konsumentprisindex (KPI) i mars väntas den underliggande inflationstakten fortfarande vara hög, vilket gör att utsikterna för räntan och därmed även utsikterna för amerikanska tillväxtaktier är osäkra. Tillväxtaktier värderas ofta utifrån vinster som ligger långt fram i tiden och är därför extra känsliga för förändringar i obligationsräntor.

Utmaning för företag kompensera för högre kostnader
– Efterfrågan och arbetsmarknaden är just nu fortfarande stark och bolagens rapporter för första kvartalet var över lag imponerande goda. Men vi räknar med ytterligare prishöjningar och höjda löner, och framöver kommer företagen att få det svårt att välta över de här ökade kostnaderna på slutkonsumenterna i form av högre priser på produkter och tjänster. Därför bedömer vi att bolagens marginaler står inför en svår period kommande kvartal och att detta kan påverka företagens vinster negativt. Fortsatt hög inflation och räntehöjningar riskerar dessutom att minska efterfrågan, och centralbankerna går en väldigt fin balansgång mellan att dämpa inflationen och att inte råka dra ner ekonomin i recession.

Konjunktursyn bakom nedviktning av aktier
Under hösten 2021 började vi få signaler om att konjunkturen, som fram tills dess hade gått i raketfart, var på väg att vända. Då var vår första bedömning att den visserligen skulle tappa fart men att det skulle resultera i en ganska mogen fas med fortsatt god tillväxt, även om den uppenbart skulle bli lägre än rekordåret 2021. Nu däremot, i takt med att ny information kommer in, tyder det mesta i stället på att konjunkturen viker fortare än vi först bedömde.

– Eftersom vi missbedömde hur fort och hur kraftigt konjunkturen skulle försämras hade vi i slutet av 2021 en övervikt av aktier i våra portföljer. Men redan före årsskiftet tog vi ett antal steg som har gjort våra portföljer mer stryktåliga.

Från småbolag till större bolag
– Vi har minskat exponeringen mot både svenska och globala småbolag och växlat över till större bolag. Vi vet av erfarenhet att när inflationen är hög och tillväxten sämre är det svårare för små bolag att lägga över höjda kostnader på kunderna genom högre priser. Stora bolag däremot har ofta en starkare förhandlingsposition mot sina underleverantörer och kan erbjuda större volymer och kan på så sätt påverka sina kostnader mer. Stora bolag har också en större verktygslåda för att hantera sin finansiering på ett sätt som mindre inte bolag inte har. En övervikt på större bolag ger därför en stabilare portfölj i en skakigare konjunktur.

Ingen exponering mot tillväxtmarknader
– Vi har också avslutat exponeringen mot tillväxtmarknader. En stor anledning är att Kinas nolltolerans mot covid-19-viruset, med stora nedstängningar som följd, helt har satt käpparna i hjulet för landets ambitiösa tillväxtmål på 5,5 procent.

Kortare löptid för räntepapper
– I övrigt har räntedelen av portföljen under större delen av året haft en kortare räntebindningstid än normalt, vilket har varit gynnsamt i perioder som denna då räntor stiger. Däremot har inslagen av företagsobligationer, som utgjort en stor del av räntedelen, tyngt portföljen, vilket har lett till en negativ avkastning. De dystrare konjunkturutsikterna har lett till att investerarna har krävt högre riskpremier för att kompensera konkursrisken, vilket har fått priserna på företagsobligationer att falla, säger Erik Nilsson.