John Kerry höjde också ett varningens finger för att det planerade införandet av en klimatskatt (carbon border adjustment mechanism) på importerade varor kan bli starten på en handelskonflikt mellan EU och USA. Hotet om ett nytt handelskrig tas på olika stort allvar.

Bettina Kashefi, chefsekonom, Svenskt Näringsliv

Vad skulle det innebära för ett exportberoende land som Sverige med olika miljödefinitioner på de olika sidorna av Atlanten? 
-Vår förhoppning är att både EU och USA inkluderar näringslivet i en dialog kring hur vi tillsammans kan skapa ett regelverk som främjar innovation och ett hållbart samhälle. Oenigheten mellan EU och USA rörande vad som ska klassificeras som miljövänligt visar problemet med ansatsen i EU:s taxonomi. Det är nämligen inte självklart vad som är miljövänligt, och det finns ofta konflikter mellan olika miljömål. Ett exempel på detta är att vatten- och kärnkraft riskerar att klassas som icke hållbara i EU:s taxonomi. Detta trots att de är fossilfria kraftslag, som idag tillsammans utgör närmare 80 procent av svensk elproduktion.

– I dagsläget är det omöjligt att bedöma konsekvenserna av att två av världens största ekonomier skulle ha olika miljödefinitioner, eftersom EU:s taxonomi inte är färdig och är helt oprövad i praktiken. Vi vet inte hur taxonomin kommer användas av investerare för att utöva ägarstyrning och fatta investeringsbeslut.  Vi vet inte heller hur EU:s taxonomi kommer utvecklas på sikt. Det är exempelvis möjligt att taxonomin kopplas till andra regelverk, som exempelvis kan påverka bankers utlåning, eller utökas till att inkludera sociala faktorer. Ett internationellt konsekvent regelverk har fördelar, men det viktigaste är att reglerna är bra.

Vad skulle ett handelskrig mellan USA och EU få för konsekvenser för ekonomi och miljö?
– Vi vill betona att ett handelskrig mellan EU och USA skulle påverka företag på båda sidor av Atlanten negativt. Företag är beroende av förutsägbara och transparenta handelsregler. Ett handelskrig mellan EU och USA skulle därmed slå mot svensk ekonomi, tillväxt och jobb – både direkt eftersom USA är vårt tredje största exportland i termer av varor (ca 120 miljarder varuexport 2019) och indirekt eftersom det påverkar EUs ekonomi negativt (dit knappt 60% av exporten går). Sämre ekonomi ger mindre utrymme för investeringar som är nödvändiga för den gröna omställningen.

– För det andra vore det negativt för miljön om svensk export går ned. Ersätts svensk export till USA av produktion någon annanstans kan det vara negativt för miljön och klimatet. En ny rapport från Material Economics/Svenskt Näringsliv visar att produktionen av svenska exportvaror idag skapar klimatnytta motsvarande 26 miljoner ton CO2 per år. Det kan jämföras med Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser, som 2018 uppgick till 52 ton CO2. Förklaringen är framför allt att Sverige har ett fossilfritt elsystem och att den svenska processindustrin är högeffektiv och har 15 till 20 procent lägre utsläpp än jämförbar produktion i andra länder.

Roger Josefsson, hållbarhetschef, Danske Bank.

Vad skulle det innebära för ett exportberoende land som Sverige med olika miljödefinitioner på de olika sidorna av Atlanten? 
-Det skulle förstås få flera negativa konsekvenser, exempelvis mer administration och en otydlighet för alla de företag som agerar på en global marknad. Men den kanske allvarligaste effekten är att det öppnar för en eskalering av åtgärder från alla aktörer, där klimatet och miljön används som en förevändning för att skydda inhemska, och smutsiga, industrier från konkurrens.

Vad skulle ett handelskrig mellan USA och EU få för konsekvenser för ekonomi och miljö?
– Vi tolkar uttalandena från USA:s klimatsändebud John Kerry som en uppmaning att expandera miljösamarbetet inte bara över Atlanten, utan också till att inkludera flera av de länder som släpper ut mest koldioxid, till exempel Kina. En gemensam, global,  utsläppshandel där både EU, USA och övriga världen inkluderades skulle vara betydligt bättre än om EU introducerade klimattullar – både för klimatets och för världsekonomins skull.  

Johanna Kull, hållbarhetschef, Avanza.

Vad skulle det innebära för ett exportberoende land som Sverige med olika miljödefinitioner på de olika sidorna av Atlanten? 
– Det vore olyckligt. Två olika taxonomier och därmed olika definitioner kring vad som är miljömässigt hållbart skulle innebära konkurrensmässiga problem, det skulle innebära en ännu större administrativ börda på bolagen och för finanssektorn skulle det innebära svårigheter i redovisningen av vilken hållbarhetsnivå  olika finansiella produkter håller.

– Det idealiska vore helt klart en gemensam taxonomi på båda sidor Atlanten, men det är sannolikt högst svårgenomförbart.  

Vad skulle ett handelskrig mellan USA och EU få för konsekvenser för ekonomi och miljö?
– Handelskonflikter är aldrig bra för ekonomin. Vad gäller miljön vore det också olyckligt. Den klimatpolitiska sprickan skulle öka och risken är att aktörerna avvaktar med ytterligare klimatåtgärder för att inte riskera en fördyring för den inhemska industrin. Det vore heller inte ett steg närmare en gemensam klimatpolitik, med en gemensam utsläppshandel och med gemensamma definitioner kring vad som bör klassas som hållbart.

Christopher Flensborg, chef för klimat & hållbar ekonomi, SEB.

Vad skulle det innebära för ett exportberoende land som Sverige med olika miljödefinitioner på de olika sidorna av Atlanten? 
– Det finns ett naturligt behov av politiker att stödja din ”egen” industri och säkra jobb – och eftersom USA:s infrastruktur bygger på andra pelare än den i Europa – är det troligt att vi kommer att se olika taxonomier – åtminstone initialt. För företag som är aktiva i båda länderna kan det kosta något merför att bli kvalificerad, men samtidigt kommer det också att göra det möjligt för innovationer för företag som är aktiva på båda marknaderna – så jag tror att det kommer att gynna svenska företag

Vad skulle ett handelskrig mellan USA och EU få för konsekvenser för ekonomi och miljö?
– Ordet handelskrig rör sig alltid fram och tillbaka och jag tycker att det är utmanande att gissa om det händer och om det händer vad det skulle betyda – men jag tror att den allmänna medvetenheten kring de risker vi möter med klimatstress kommer att säkerställa pågående starka och starkare åtgärder globalt – oavsett potentiella handelskrig.