I maj 2020 infördes lagstiftning som anpassade reglerna för bolagsstämmor till den nya pandemiska verkligheten där mycket handlar om att begränsa smittspridningen. Huvudregeln om att stämmor ska hållas fysiskt slopades och digitala tillställningar blev därmed standardmässigt under både 2020 och 2021. 

I oktober 2021 valde regeringen att inte förlänga den.

Regeringen säger till DI att man ”inte ser något behov” av att förlänga lagen som möjliggör digitala stämmor. 

”Den framgångsrika vaccinationskampanjen och den minskade smittspridningen innebär att vi successivt kan återgå till det normala igen”, sa justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) då i ett pressmeddelande.

I november förra året slog omikronvarianten av covid-19 till med kraftigt ökad smittspridning och återinförda restriktioner. Den tillfälliga lagstiftningen gällande bolagsstämmor har trots det inte återinförts, vilket innebär att aktiebolagens krav på fysiska stämmor gäller.

– Det är obegripligt av regeringen. Jag har inga åsikter om regeringens restriktioner i övrigt. Men i just den här frågan har vi ju ett utmärkt alternativ till fysisk stämma – den digitala. I digital form kan alla, även mindre aktieägare ute i landet som har svårt att ta sig till våra största städer, delta och på så sätt enklare tillvarata sina intressen, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Inte alltid, men ofta, är det äldre aktieägare som gärna deltar på stämmor.

– Nu har vi en rekordhög smittspridning. Ska den aktieägare som vill delta riskera att bli sjuk? Att regeringen inte ser något ”behov” av att möjliggöra digitala stämmor är i det perspektivet mycket märkligt, säger Frida Bratt.

Det är från regeringshåll inte tydligt om en bolagsstämma ska klassas som en allmän sammankomst inomhus, eller en mässa. Gränsen för allmän sammankomst eller mässa inomhus är 500 personer. En konsekvens av regeringens riktlinjer gör det omöjligt för stora börsbolag, som ibland lockar tusentalet aktieägare till stämman, att erbjuda alla aktieägare deltagande på stämman. 

– Att säga att man inte ser något behov av digitala stämmor, om storbolag som genomför en fysisk stämma bryter mot riktlinjerna, är huvudlöst. 

Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie och ofta anlitad stämmoordförande håller med.

– En kritik som har riktats mot helt elektroniska stämmor är att de skulle vara ett hot mot aktieägardemokratin, på så vis att det blir svårare för aktieägare att göra sin röst hörd. Med det aktuella smittoläget är ju situationen precis den omvända. Om aktieägare inte kan delta genom en uppkoppling berövas de i praktiken möjligheten att rösta och ställa frågor på stämman, säger Carl Svernlöv.

Carl Svernlöv pekar dock på att det inte finns någonting i aktiebolagslagen som hindrar en hybridstämma, där de aktieägare som kan och vill träffas fysiskt kommer till stämmolokalen men att aktieägarna även ges en möjlighet att logga in med nyttjande av en kvalificerad elektronisk signatur, såsom Bank-ID.

– Det är även möjligt att tillhandahålla möjligheten för aktieägarna att rösta via ett så kallat särskilt ombud som bolaget utser, eller poströsta. Dessa två möjligheter kräver i och för sig en bolagsordningsföreskrift som särskilt tillåter det, men det är många bolag som under pandemin infört sådana bestämmelser. En mer bärande invändning är att man då tappar möjligheten till interaktion med och ställa frågor till bolagsledningen.

Även om en bolagsstämma skulle tillåtas ha fler än 500 deltagare så tycker både Frida Bratt och Carl Svernlöv att det på flera sätt är synd att regeringen inte tar tillfället i akt att modernisera formen för bolagsstämmor. 

– En förlängning av den tillfälliga lagen och en utredning om hur framtidens digitala stämmor bör utformas för att tillvarata aktieägares intressen på bästa sätt hade inte bara varit önskvärt, utan helt rimligt, säger Frida Bratt.