Teckningsoptioner är fortfarande den vanligaste typen av aktierelaterade incitamentsprogram – det visar en ny undersökning från PwC. Undersökningen omfattar 859 börsbolag på Nasdaq, First North och NGM under perioden januari–september 2023. Den visar att 47 procent av alla beslutade incitamentsprogram består av teckningsoptioner. Näst mest populärt är personaloptioner (17 procent), aktiesparprogram (15 procent) och prestationsaktier (14 procent).

Samtidigt pekar trenden neråt för just teckningsoptioner – även om det har sin naturliga förklaring, det säger Magnus Lidén, ansvarig för studien på PwC, till Realtid.

– Det allt svalare intresset för tekningsoptionsprogram beror sannolikt på att det helt enkelt inte sker lika många noteringar just nu, säger Magnus Lidén.

Han förklarar att teckningsoptioner passar bra för snabbväxande bolag med svenska anställda – detta på grund av den förmånligare kapitalbeskattningen som teckningsoptionerna medför.

– Utomlands beskattas teckningsoptioner oftast som tjänst, till skillnad från hur beskattningen sker i Sverige. Utomlands erhåller man normalt i stället personaloptioner där den anställde inte betalar för optionen men där vinsten istället beskattas som tjänst, säger han.

PwC har gjort studien i 20 år, men Magnus Lidén har arbetat med incitamentsprogram ännu längre än så. I närmare 25 år har han sett incitamentstrender komma och gå.

– Det mest intressanta är att företagen fortsätter satsa på incitamentsprogram. Aktierelaterad ersättning är en framgångsfaktor eftersom den förenar anställdas och ägares intressen. I synnerhet gäller det om den aktierelaterade ersättningen har koppling till bolagets strategi och affärsplan, säger han.

En av de senaste trenderna är att prestationsvillkor kopplade till hållbarhet ökar. Förra året utgjorde hållbarhet 9 procent av de totalt prestationsvillkoren. I år är den siffran 14 procent.

– Det allra vanligaste hållbarhetsmålet för att erhålla aktier i programmen är typiskt sett att man uppnår en koldioxidminskning. Här ser vi tydligt att intresset ökar. Utomlands är det vanligt att institutionella investerare ställer krav på att bolagen kopplar prestationsvillkor till hållbarhetsmål. Inte minst i England, som jag uppfattar ligger en bra bit före oss, säger han.

När det gäller aktiesparprogram, som innebär att deltagaren måste investera i bolagets aktie, så har de länge varit populära på de större listorna – och även i år ökar intresset.

– Här är det extra intressant att se hur utformningen av programmen har förändrats. Historiskt sett har deltagarna erhållit aktier kopplade till prestationskrav men också så kallade matchningsaktier utan ytterligare krav. Andelen program med en sådan matchningsaktie är nu inte längre 100 procent, utan endast 34 procent, vilket är en dramatisk förändring över tid, säger Magnus Lidén.

Hur tror du att det kommer att se ut fyra-fem år framåt i tiden?
– De vanligaste prestationsbaserade programtyperna idag kommer att vara de som dominerar även framöver. En viktig trend framåtriktat är hållbarhetsfrågan som, enligt min bedömning, kommer att inkluderas som prestationsvillkor i många program, säger han.

Vad är det viktigaste att tänka på för den som vill införa incitamentsprogram?
– Det är otroligt viktigt att man som bolag tar fram en lösning som fungerar för just det aktuella fallet. Man bör ta fram en huvudmålsättning med programmet och behålla den. Det är exempelvis viktigt att ersättningen länkar till strategin så att programmets deltagare gör rätt saker, vilket inte är en alldeles lätt nöt att knäcka. Men om man gör det och tittar på det unika bolagets förutsättningar och tänker igenom programmets olika dimensioner och till exempel genomför utfallsanalyser, så ökar chansen att det blir ett lyckat program, säger Magnus Lidén.