Handeln med begagnade varor via internet ökar. Och därmed möjligheterna att sälja stulna saker. Ett tydligt exempel på någon som satt det i system är den 31-årige man i Helsingborg som åtalades förra året.

I hans dator hittade polisen 21.000 mejl från presumtiva köpare. När polisen gick igenom loggfilerna hos Blocket hittade man över 100 annonser som mannen satt in.

I tingsrätten dömdes han till ett års fängelse. Men han överklagade till hovrätten och fick straffet sänkt till ett halvår. Hovrätten underkände eposten som bevisning. Dessutom slog hovrätten fast att i de fall godset inte var anmält stulet kunde den åtalade inte dömas för häleri.

Polisen har svårt att komma åt denna brottslighet på flera sätt.

Lagen om handel med begagnade varor (1999:271), som innebär att den som säljer fler än tio varor per år måste registerera sig hos polisen, gäller inte internethandel utan bara auktionshus och antikhandlare.

It-experten Pär Brumark och hans kollega Martin Alfridh har en avancerad men ändå enkel lösning på problemet. Deras företag IT-Vision har utvecklat en tjänst som bygger på ett samarbete med polisen.

– Konceptet handlar om att hålla stulet gods borta från internet. Att helt enkelt skrämma bort hälare från internet, säger Pär Brumark till Realtid.se.

Han har fört långtgående diskussioner med polisen om samarbetet som i bästa fall kan starta senare i höst. Tjänsten bygger på att IT-Visions sajt www.kollaserienummer.se kontinuerligt tankar information från polisens register över stöldanmälet gods. Det är uppgifter som är offentliga i dag men en privatperson kan endast få informationen genom att ringa till polisen. När Realtid.se testade på dagtid en vardag tog det sju minuter att få besked. På kvällar och helger är det svårare att få fram informationen via telefon.

–Allmänheten ska snabbt och gratis kunna få uppgifter ur polisens databas över stöldanmälda objekt på vår sajt Kollaserienummer.se, säger Pär Brumark.

Stöldgods på internet är ett växande problem. Sajter som Blocket, Koll, Tradera och Allaannonser med flera har mer än tre miljoner unika besökare per månad.

–Med dessa internetsajter har begagnatmarknaden blivit nationell och mer anonym. Det har skapats en kontaktyta där vanligt folk kan få kontakter de inte borde eller vill ha. Har de kommit i kontakt med hälare en gång kan det till och med öppnas möjligheter att beställa gods i förväg, säger Pär Brumark.

På Blocket har 4 av 10 annonser telefonnummer som går till kontantkortsnummer utan registerade innehavare. Mejladresserna är i lika hög grad anonyma hotmail och liknannde adresser.

Och det är inte bara köpare som kan vilja kolla att en vara inte är stulen. Pär Brumark exemplifierar med en situation som kan vara vanligare än man anar:

– En privatperson som säljer något som han handlat begagnat utan att veta att varan i något steg varit stulen och vill sälja vidare riskerar att hamna i en svår situation. Har han köpt något i det som förr kallades god tro och det visar sig vara stulet, blir han säkert inte för stunden glad, men det kan förhindra att han senare hamnar i någon obehaglig situation.

Till exempel sajten Allaannonser.se är beredd att länka till kollaserienummer.se när den startar.

– Det låter som en bra och användbar tjänst, säger Jonas Söderqvist, vd på Allaannonser, till Realtid.se.

Ger polisen klartecken för samarbete med kollaserienummer.se så kan både köpare och säljare genom att gå in på sajten och knappa in det aktuella serienumret få besked direkt om det är något problem att genomföra affären.

– En förutsättning för att tjänsten ska fungera framgångsrikt är att vi ges möjlighet att en gång per dygn lyfta över polisens databas för stöldanmäld egendom, säger Pär Brumark.

Att samarbete är möjligt visar till exempel Rikspolisstyrelsens projekt om samverkan mot bilbrott där man samarbetar med de privata försäkringsbolagen.

Och kostnaderna för polisen blir minimala.

–Vi har erbjudit de tekniska resurserna. Och det finns inga tekniska hinder, tillägger Pär Brumark.

Från Brottsförebyggande rådet, Brå, är reaktionen positiv:

– Förutsatt att det inte finns några formella hinder så vore det en bra tjänst, som kan ha en viss brottsförebyggande effekt, säger Henrik Santesson, utredare på Brå, till Realtid.se.