Minskningen beror på att skulden i obligationer har minskat, till stor del beroende på att kronan har stärkts under månaden. Det framgår av färsk statistik från SCB.

Utveckling november 2020 i korthet

• Skulden i penningmarknadsinstrument ökar medan skulden i obligationer minskar
• Den totala räntebärande värdepappersskulden på 8 199 miljarder bestod i slutet av november till 83 procent av obligationer och 17 procent av penningsmarknadsinstrument.
• 58 procent av den totala skulden är i svenska kronor medan resten är i utländska valutor, framförallt euro och dollar.
• Värdepappersskulden i penningmarknadsinstrument ökade under november med 32 miljarder kronor medan den minskade i obligationer med 50 miljarder. 
• Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var 4,8 procentenheter. Det är en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med oktober. 

Under november var det framförallt Staten (genom Riksgäldskontoret) som minskade sin räntebärande värdepappersskuld. Upplåningen i penningmarknadsinstrument ökade visserligen med 10 miljarder kronor, men skulden i obligationer minskade med 96 miljarder under månaden.

En motverkande effekt var att monetära finansinstitut ökade sin skuld i både säkerställda och icke-säkerställda värdepapper med 63 respektive 6 miljarder kronor. 

För icke-säkerställda papper minskade skulden i obligationer med 8 miljarder, framförallt beroende på valutakurseffekter, medan skulden ökade i penningsmarknadsinstrument med 15 miljarder.

Värdepapper till ett värde av 1 827 miljarder kronor förfaller inom sex månader. Knappt hälften av dessa är i utländsk valuta, främst dollar och euro.

Icke-säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut representerar det största förfallovärdet inom sex månader, 769 miljarder, där majoriteten är utgivna i utländsk valuta, främst dollar. 

För övriga sektorer är förfallovärdet främst i svenska kronor.